Ledare: Ett nytt kosackval

Valrörelsen 1928 brukar beskrivas som en av de mest smutsiga i svensk historia. Socialdemokraternas valtekniska samverkan med kommunisterna användes av de borgerliga som förevändning för att utmåla arbetarepartiet som en "bolsjevikfara".
"Du som röstar på arbetarepartiet röstar på beslagtagandet av enskild egendom. Du blir av med dina sparade slantar", skrev högern på en valaffisch.

I valpropagandan jämställdes Socialdemokraterna med ryska kosacker som skulle rida in på gårdarna och tvinga bönderna att gå från hus och hem.
"Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva", underströk högerpartiet på en annan valaffisch.
Valet 1928 brukar av den anledningen beskrivas som "kosackvalet".

I år tycks vi få ett nytt kosackval. På borgerliga ledarsidor hissar man varningsflagg för kommunistspöket Lars Ohly och den röda faran inför valet 2010.
I en debattartikel i Aftonbladet 8 januari anser riksdagskandidaten Johnny Munkhammar (M) m fl att "Lars Ohly vill införa Nordkoreas ekonomiska modell" och "en totalitär syn på demokratin".

Det verkar finnas skäl att påminna om att det hänt en hel i politiken sedan Berlinmurens fall för snart 21 år sedan.
Gamla VPK har plockat bort
K:et ur partinamnet. Vänsterpartiet är i dag ett demokratiskt folksocialistisk parti av samma slag som länge funnits i andra skandinaviska länder.
Ohlys förebilder hittar vi närmast hos Sosialistisk Venstre i Norge, som ingår i samma regering som Arbeiderpartiet och Sentern, inte hos Kim Il-Sung i Nordkorea.

Under lång tid har Vänsterpartiet även fungerat som nära samarbetspartner till Socialdemokraterna i många kommuner och landsting. Under perioden 1998-2006 samarbetade dessutom S, V och MP om den ekonomiska politiken i riksdagen.
Det var för övrigt en politik som fungerade bättre än dagens borgerliga regeringspolitik. Det var fler jobb, högre tillväxt och mindre klyftor på den rödgröna tiden.

Inte heller är det Lars Ohly (eller för den delen Miljöpartiets Peter Eriksson) som slagit sönder A-kassan och försämrat sjukförsäkringen. Det är inte V (eller MP) som drivit fram en politik som innebär att de som redan har det gott ställt får fina skattesänkningar, samtidigt som sjuka, arbetslösa och folkpensionärer får dra åt svångremmen.
Det växande klyftorna i Sverige år 2010 är i stället ett direkt resultat av den borgerliga regeringspolitiken.

Kampanjen mot kommunistspöket Lars Ohly har samma syfte som smutskastningen av Mona Sahlin. Det handlar om att förflytta fokus i debatten inför höstens val.
Borgarna känner sig mer komfortabla med en valdebatt som kretsar runt Ohlys och Sahlins förflutna än om regeringens misslyckande med arbetsmarknadsfrågorna.
Det finns ingen anledning att låta dem lyckas med den taktiken.
De viktigaste frågorna i valet 2010 är jobbkrisen, klimatkrisen och finanskrisen - inte Ohlys tid i Kommunistisk Ungdom eller Toblerone-härvan 1995.