När infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) valtalade på Storgatan i Luleå 25 augusti 2018 pekade han på att den S-ledda regeringen satsar 100 miljarder kr mer på infrastrukturinvesteringar än den gamla alliansregeringen.
Det är pengar som nu börjar märkas och göra avtryck även i norra Sverige. Flera viktiga projekt är igång eller på väg att sjösättas.
Norrbotniabanan, Malmporten, upprustning av Malmbanan, ombyggnad av delar av E10, mer pengar till tjälsäkring av vägnätet i norr och den nya E4-bron över Kalix älv är exempel på sådant som finns i regeringens infrastrukturplan.
Satsningarna visar dessutom att det gör skillnad för infrastrukturpolitiken vem som styr.
Bara ett exempel: 2005 la den dåvarande S-regeringen in Norrbotniabanan i den nationella infrastrukturplanen. Men efter regeringsskiftet 2006 plockade den nya M-ledda regeringen bort projektet ur planen.
Under åtta långa regeringsår lyfte Moderaterna inte ett finger för Norrbotniabanan, trots starka krav från den tunga industrin i norr. 08-fixeringen präglade all politik.
Efter regeringsskiftet 2014 har Norrbotniabanan dock fått ny luft under vingarna. 22 augusti 2018 satte statsminister Stefan Löfven (S) spaden i marken för första etappen i Umeå – och genom Januariavtalet har nu säkrats ett brett stöd i riksdagen.
"Det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras", lyder en av punkterna i Januariavtalet mellan S, L, C och MP.
Kort sagt: Investeringarna i norr har en helt annan prioritet än under det gamla M-styret.
Nu inleder regeringen och Eneroth även jobbet med en ny infrastrukturproposition, som ska vara klar 2021, samt en ny nationell plan, som ska ligga färdig 2022.
Under årets upplaga av Logistikdag Norr, som arrangerades av Norrbottens Handelskammare i onsdags, var Eneroth tydlig med ett av målen i arbetet kommer att vara att stärka förutsättningarna för näringslivet i norra Sverige.
Det är ett välkommet besked. Handelskammarens beräkningar visar att det kommer att investeras hela 470 miljarder kr i Norrbotten och Västerbotten fram till 2035. Det sker massor runt LKAB i Malmfälten, framtidsprojektet Hybrit, Northvolt i Skellefteå, skogsindustrin i Piteå, gruvan i Kaunisvaara m m.
Följaktligen finns ett stort behov av att satsa på vägar, järnvägar, hamnar och broar i regionen. Och då skadar det inte att det finns statsråd som ser och förstår behoven av infrastrukturinvesteringar i norra Sverige.
Det är en grund för att den goda utvecklingen i Norrbotten och Västerbotten ska hålla i sig.