Det har varit många siffror och diagram under presentationen av regeringens vårändringsbudget. Men det finns en tabell som bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Den visar hur svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra länder. I princip alla, utom Kina, har upplevt en kraftig minskning av bruttonationalprodukten (BNP). Men Sverige hör till dem som klarat sig bäst.
Under coronaåret 2020 minskade Sveriges BNP med 2,8 procent. Det är ett mindre tapp än i USA (3,5 procent), Tyskland (4,9 procent) och hela Euroområdet (6,6 procent). Stora länder som Frankrike, Italien och Storbritannien har upplevt en betydligt större nedgång.
Resultatet är ett gott betyg åt finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringens ekonomiska politik.
När krisen slog till hade Sverige muskler för att kunna att satsa på korttidspermitteringar, omställningsstöd, A-kassa och andra åtgärder för att mildra konsekvenserna för jobb och näringsliv.
Det är så klart en politik som frestat på statsbudgeten. Men Sverige fortsätter ändå att höra till de EU-länder som har de mest välskötta offentliga finanserna och klart lägst statsskuld.
Det betyder emellertid inte att finansministern och regeringen kan sitta nöjd nu.
Även om Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra länder så har krisen slagit hårt mot många runtom i landet.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror uppgår långtidsarbetslösheten för närvarande till 187 000 personer – en siffra som riskerar att stiga ytterligare i år. Därför krävs extraordinära insatser inom arbetsmarknadspolitiken.
Det är bra att regeringen och samarbetspartierna tillskjuter nästan en halv miljard kr mer till matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb i vårändringsbudgeten.
Men det räcker inte. Under kommande år kommer det att krävas betydligt mer för att hantera arbetslösheten – till exempel flyttbidrag och andra initiativ som gör att fler söker sig till den växande arbetsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten.
Till detta ska läggas alla brister som blottats under coronakrisen.
Sverige behöver investera mer i både bättre krisberedskap och höjd kvalitet i äldreomsorgen.
Den välskötta ekonomin gör dock att Sverige har goda möjligheter att ta sig an dessa, liksom andra, utmaningar.
Den svenska finansministern har helt andra förutsättningar att satsa på en offensiv finanspolitik än ministerkollegorna i övriga EU.
Magdalena Andersson är och förblir en av de starkaste finansministrarna i hela EU. Hon kommer definitivt att vara en av socialdemokratins största tillgångar under valåret 2022.