En radikal folkkyrka
Det spelar roll vilka som väljs till de lokala kyrkoråden och det centrala kyrkomötet.
Olle Burell (lilla bilden) hoppas att många röstar i söndagens kyrkoval.
Foto: Elisabeth Hedman
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Just nu åker han land och rike runt för att tala om vikten av att människor a) röstar i kyrkovalet och b) gärna röstar S.
Torsdag 3 september deltog han vid partimöten i Piteå och Luleå - bland annat ett välbesökt kvällsmöte i Måttsund. Nästan 100 personer hade hörsammat kallelsen.
"Mötet i Måttsund gav mig inspiration för den fortsatta valrörelsen. Det finns en genuin arbetarrörelse och en levande facklig-politisk samverkan i Norrbotten", säger Olle Burell i ett samtal med NSD:s ledarredaktion.
Många rycker på axlarna åt kyrkovalet. Men Olle Burell upplever inte att det saknas viktiga frågor i kyrkovalrörelsen.
"Vårt parti har en konkret idé om en bred, öppen, demokratisk folkkyrka. Kyrkan ska vara till även för de som är tvivlande och sökande, som de flesta är, inte bara för de starkast troende", betonar han.
En del reagerar mot partiinslagen i kyrkovalet. Dagens Nyheter, Expressen och andra liberala ledarsidor ifrågasätter partiernas medverkan med argumentet att de inte finns i andra kyrkor och samfund. Men partierna spelar en viktig roll för att ge kyrkan en bredare folklig förankring.
"Alternativet till kyrkoval är att man gör som i idrottsklubben eller Missionskyrkan och kallar till ett årsmöte. Jag gissar att om man mutade medlemmarna ordentligt och lovade att bjuda på smörgåstårta skulle det i vår församling på Söder komma på sin höjd 100-150 personer - första året. Nästa år skulle demokratin krympa ihop till ett litet årsmöte för bara de närmast sörjande", säger Burell.
Dagens kyrkoval ger en bättre folklig förankring, trots allt tal om lågt valdeltagandet och det glömda valet.
Vid kyrkovalet 2005 var det
700 000 människor som röstade. 190 000 av dem röstade på socialdemokraterna. I Olle Burells församling i Stockholm var det 1 000 personer som gick och röstade.
Det är alltså ändå rätt många som tar ställning till hur kyrkan ska styras. Och det hänger säkert ihop med att det finns partier med budskap som är kända och har kandidater som blivit ordentligt prövade i en nomineringsprocess. Människor vet vad socialdemokraterna, centerpartiet och moderaterna står för. POSK, FISK och andra sammanslutningar är inte lika kända.
Det har redan ordats mycket om Sverigedemokraternas intåg i kyrkopolitiken. Men Olle Burell tycker inte att det kan tjatas för mycket om hotet från SD.
2005 fick SD fyra av de totalt 251 mandaten vid kyrkomötet. I årets val räknar partiet med nya framgångar.
"De står för helt andra värderingar än oss. Vi vill att Svenska Kyrkan ska fungera som en bro och mötesplats mellan olika kulturer - till exempel till de fem procent av svenska folket som är muslimer. SD talar om att de vill använda Svenska Kyrkan för att bekämpa islam", säger han.
En annan socialdemokratisk stridsfråga är jämställdheten och synen på kvinnliga präster. Svenska Kyrkan har haft ett jämställt prästämbete sedan 1958, alltså i mer än halvsekel, men fortfarande finns det krafter som stretar emot.
"Det finns öppna kvinnoprästmotståndare i Örebro, Kalmartrakten och Luleå", konstaterar Burell.
Med andra ord: Det gör skillnad vilka som väljs till de lokala kyrkoråden och det centrala kyrkomötet i samband med söndagens val.
Vill kyrkans medlemmar att Svenska Kyrkan ska fungera som en radikal och jämställd folkkyrka så måste man också rösta på dem som står för sådana idéer och värderingar.