En ny strategi för Arktis

Det senaste årtiondets dramatiska klimatförändringar och nya geostrategiska realiteter innebär ökade utmaningar för Arktis.

"Arktis och Svalbard hör till de områden i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna", skriver NSD:s Olov Abrahamsson.

"Arktis och Svalbard hör till de områden i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna", skriver NSD:s Olov Abrahamsson.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledare2020-12-22 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

De norrbottniska ombuden var flitiga i talarstolen på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg 2017. 

Bland annat argumenterade Carina Strömbäck, ombud från Kalix, för att partiet borde agera för att utveckla samarbetet i Arktis – ett krav som även fick kongressens stöd.

Kongressbeslutet har nu gått hela vägen från ax till limpa.

I sin utrikespolitiska deklaration i februari markerade utrikesministern Ann Linde att hon kommer att lägga fram en förnyad Arktisstrategi under året – och nu är strategin färdig.

"Arktis har länge beskrivits som ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde med gynnsamma förhållanden för internationell samverkan. Det senaste årtiondets dramatiska klimatförändringar och nya geostrategiska realiteter innebär dock ökade utmaningar och förändrade förutsättningar för svensk Arktispolitik", skriver regeringen.

På 64 sidor utvecklar Linde hur hon vill möta dessa utmaningar.

Det handlar först och främst om att stärka samarbetet mellan de åtta länderna som ingår i Arktiska rådet (Danmark inklusive Grönland och Färöarna samt Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA). 

Siktet är inställt på att väva samman människor, företag, föreningsliv, forskning och andra samhällsverksamheter i nära, förtroendefulla och ömsesidiga samarbeten för att skapa fred och stabilitet.

Men regeringen konstaterar samtidigt att det finns saker och ting som riskerar att gå i en annan riktning.

"Utvecklingen i Arktis påverkas av det globala säkerhetspolitiska läget, som präglas av instabilitet och svårförutsägbarhet. Arktis militärstrategiska betydelse har ökat och Arktis utgör såsom under kalla kriget en skiljelinje mellan västliga länder och Ryssland", konstaterar regeringen.

Det är också är ett av skälen till att försvarsminister Peter Hultqvist (S) tar initiativ för att, som det heter, "stärka den subarktiska försvarsförmågan". Förra veckans försvarsbeslut i riksdagen innebär stora investeringar i försvarsmaktens verksamhet i norra Sverige.

Sammanfattningsvis är det en klassisk svensk (och socialdemokratisk) linje i säkerhetspolitiken.

I sin utrikespolitik ska Sverige verka för fred och avspänning. Men om olyckan är framme måste det finnas en militär kapacitet för att kunna hantera eventuella kriser och konflikter — en klok och rimlig strategi.

Om det blir nödvändigt gäller det att kunna försvara de nationella tillgångar och strategiska resurser som finns i norra Sverige – skogen, malmen och vattenkraften.