En ministers försvarstal
Finansminister Anders Borg är störd av den kritik som riktats mot regeringens ekonomiska politik.
Varför vill finansminister Anders Borg (M) tvinga kommunerna dra ned på det som han säger ska värnas?
Foto: Maja Suslin / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Den första bloggposten är en drapa på 29 791 tecken (tio gånger längre än den här texten!) och liknar en finansministers försvarstal.
Det märks tydligt att Anders Borg är störd av den kritik som riktats mot regeringens ekonomiska politik. Inte så mycket av oppositionens attacker som av invändningarna från välrenommerade ekonomer som Finanspolitiska rådets ordförande, Lars Calmfors och Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén.
Båda anser ju att ekonomin bör stimuleras betydligt mer än vad regeringen gör idag. Bl a har de föreslagit att kommunerna ska få extra tillskott så att de slipper säga upp anställda.
Låt oss syna Anders Borgs argument för regeringens politik.
"Vi måste vara försiktiga. Vi vet inte hur långvarig krisen blir eller om det behövs ytterligare insatser."
Försiktighet är en dygd. Men försiktighet - lika med att passivt vänta och se - har också ett pris. Fler människor tvingas ut i arbetslöshet, fler riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet.
"Sverige ska inte försätta sig i en situation där de offentliga finanserna ifrågasätts så att vi tvingas till kraftåtgärder för att åter komma i balans."
Självfallet inte. Men Sverige har i utgångsläget goda offentliga finanser. Just därför kan vi göra betydligt mer.
"Insatser mot krisen måste begränsas för att värna välfärdens kärna."
Ett märkligt argument. Extra tillskott till kommunerna skulle ju rädda jobb och verksamheter i välfärdens kärna från de neddragningar som nu planeras över hela landet.
Varför vill Borg tvinga kommunerna dra ned på det som ska värnas?
"Krisen kommer utifrån."
Nedgången är visserligen internationell. Men nationalräkenskaperna visar att en del av krisen faktiskt också är hemmalagad och går att påverka.
Den inhemska konsumtionen har t ex sjunkit kraftigt.
"Ytterligare stimulansåtgärder har liten effekt."
Lars Calmfors uppskattar att extra satsningar inom den offentliga sektorn skulle rädda 20 000 - 30 000 jobb. Det skulle spela stor roll för uppemot 100 000 svenskars ekonomi.
"Sverige för redan en utomordentligt expansiv politik."
När det gäller aktiva regeringsinsatser gör Sverige lite. Det är de s k automatiska stabilisatorerna som stimulerar den svenska ekonomin.
Men genom att försämra a-kassa och sjukförsäkring har regeringen också försvagat de automatiska stabilisatorerna.
Ekonomisk politik i dessa tider handlar mer än vanligt om att färdas i mörker över okända vatten. Ingen kan säga vad som är den exakt rätta avvägningen.
Men för Anders Borg är det uppenbart oerhört angeläget att inte gå till historien som ytterligare en borgerlig finansminister som raserar de offentliga finanserna. Till och med viktigare än att föra en politik som tar vara på de möjligheter som finns att pressa tillbaka arbetslösheten.