Efter valsegern 2006 beslutade den borgerliga regeringen och dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) att avskaffa reformen med fri entré till de statliga museerna.
Efter regeringsskiftet 2014 bestämde sig emellertid den nya S-ledda ministären för att återinföra reformen.
”Vi äger de statliga museerna tillsammans. Därför är det naturligt att de är gratis och öppna för alla”, deklarerade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade satsningen 17 oktober 2014.
Reformen innebär att fri entré ska gälla för de permanenta utställningarna vid följande museer: Armémuseum, Etnografiska museet, Flygvapenmuseum, Hallwylska museet, Historiska museet, Kungliga myntkabinettet, Livrustkammaren, Marinmuseum, Medelhavsmuseet, Moderna museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Sjöhistoriska museet, Skoklosters slott, Statens centrum för arkitektur och design, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet.
Museerna kan dock ta ut entréavgift av vuxna för tillfälliga utställningar, medan barn och unga till och med 18 års ålder har fri entré till samtliga utställningar.
I vårändringsbudgeten 2019 fastslog regeringen att reformen ska gälla även i fortsättningen, vilket är klokt.
Reformen har betydelse för att göra det svenska kulturarvet tillgängligt för fler.
I våras presenterade Myndigheten för kulturanalys en rapport som visar på en kraftig ökning av antalet museibesökare under de senaste åren.
Sedan fri entré återinfördes 2015 har antalet besökare ökat med 1,62 miljoner personer, vilket är en uppgång med hela 25 procent.
Under 2018 hade de centrala museerna mer än åtta miljoner besökare. Könsfördelningen mellan besökarna är ganska jämn – kvinnor står för ungefär 54 procent av besöken.
Den uppåtgående trenden har fortsatt även under årets sommar.
Trenden är överlag positiv, rapporterar Kulturnytt i P1 som tagit del av besökssiffrorna för juli månad från 15 museer i Sverige och jämfört med föregående år.
Utvecklingen kan inte beskrivas som något annat än en formidabel succé för museireformen.
Den fria entrén har medverkat till en öppnare och bredare museikultur. Museet har blivit ett offentligt rum för alla – ungefär som folkbiblioteket.
Nya grupper, som normalt inte går på museum, hade fått del av samlingarna och lärt sig mer om det svenska samhället.
Museireformen är ingen jättereform. Den beräknas kosta statskassan ungefär 80 miljoner kr under 2019, vilket är snudd på en struntsumma i en statsbudget som omspänner i runda slängar 1.000 miljarder kr.
Men denna förhållandevis lilla kulturreform spelar stor roll.
Nya grupper, som normalt inte går på museum, får del av samlingarna och lär sig mer om det svenska samhället. Även de som inte har så tjocka plånböcker söker sig till museerna och kan göra det oftare.
Det visar att det spelar roll vem som håller i det kulturpolitiska rodret i Sverige.
De ideologiska skillnaderna mellan det borgerliga styret 2006-2014 och dagens regering är tydliga. Museireform är ett litet men viktigt exempel.