En chans för inlandet
Det går att växla bort kol och olja mot vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Vid ett framträdande beskrev tevemeteorologen Tone Bekkestad det extrema vädret.
Den kraftiga tromben i Alterdalen förra veckan är bara ett litet lokalt exempel.
England hade under fjolåret sin regnigaste sommar på 240 år. Medelhavsländerna har fått uppleva temperaturer på nästan 50 grader. Grekland har drabbats av omfattande bränder.
"Vi kan vänta oss mer sådant i framtiden om temperaturen höjs till följd av utsläpp av koldioxid och metan", konstaterar Bekkestad.
Men framtiden är inte ödesbestämd. Det går att vända trenden och att minska utsläppen. Det går att växla bort kol och olja mot vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.
Detta är dessutom något som kan skapa jobb och nya företag - icke minst i en region som Norrbotten.
I en NSD-intervju 27 oktober 2007 berättade statliga vindkraftsamordnaren Ewa Hedkvist Petersen att vindkraften skapar nya möjligheter för Norrlands inland.
"När vi började vårt arbete trodde vi att det mest handlade om vindkraft till havs och i fjällen. Men det finns många bra vindlägen i inlandet, exempelvis Markbygden i Piteå kommun, Sjiska i Gällivare och Rautiorova i Övertorneå", sa hon.
I Sjiska har man redan nått en bit på väg. Regeringen har givit klartecken till en station med högst 30 vindkraftverk på lågfjället i Gällivare. Satsningen beräknas ge 0,25 TWh, vilket räcker för att försörja omkring 50 000 hushåll med el.
Sjiska och Rautiorova är emellertid en liten satsning om man jämför med den planerade investeringen i Markbygden i Piteå, som NSD skrev om 4 augusti.
Företaget Svevind vill bygga en park med 1101 vindkraftverk som ska ge totalt 12 TWh. Det motsvarar två hela kärnkraftverk!
Den politiska signalen är dessutom glasklar. 1997 gjorde socialdemokraterna, centern och vänsterpartiet upp om energipolitiken över blockgränsen. En bred riksdagsmajoritet slog fast att vindkraften ska stå för en större del av den svenska energiförsörjningen.
I dag står vindkraften för ungefär 1,4 TWh. Enligt riksdagens planeringsmål ska vindkraften svara för hela 15 TWh redan år 2015.
Men det gäller att det politiska systemet fortsätter att vara med på noterna. I NSD 27 oktober konstaterade Hedkvist-Petersen att tillståndsprocessen är alldeles för krånglig.
"Det räcker inte med ett bygglov. Det ska prövas både som byggärende och enligt miljöbalken. Det kan dessutom ske överprövningar i flera led", sa hon.
Det borde gå att förenkla processen. Det gäller att skapa ett regelverk som underlättar för företagarna. Omställningen till ett mer miljövänligt energisystem får inte fastna i en djungel av krångel och byråkrati.