Abortfrågan har varit en plåga för Kristdemokraterna inför alla val i modern tid. Årets val är inget undantag.
Det spelar ingen roll hur många gånger partiledaren Ebba Busch bedyrar att hon och partiet står upp för den nuvarande abortlagstiftningen. Det hoppar alltid fram någon annan central KD-företrädare som vill driva politiken i en annan riktning och förstör Buschs självbild av KD som ett parti för unga, moderna och självständiga kvinnor.
Exemplen är många: Tidigare Europaparlamentarikern Lars Adaktusson, vikarierande riksdagsledamoten Lennart Sacredeus, försvars- och utrikespolitiska talespersonen Mikael Oscarsson och kvinnoförbundets ordförande Sarah Kullgren, som jämförde abort med Förintelsen i en debatt 2013.
Därför är det inte konstigt att abortfrågan fortsätter att besvära Ebba Busch även 2022.
Men det finns även annat hos KD som tål att nagelfaras i valdebatten. Dit hör KD:s förslag om en barnomsorgspeng, som bara är en ny variant av partiets gamla vårdnadsbidrag.
Förslaget har länge tillåtits flyga under radarn. Men det är ett skarpt förslag i Kristdemokraternas budgetmotioner och en fråga som partiet kommer att prioritera högt i budgetförhandlingarna om det blir regeringsskifte efter höstens val.
"Barnomsorgspengen ska uppgå till 6 000 kronor per barn och månad, betraktas som inkomst och vara skattepliktig", skriver Ebba Busch m fl i den senaste budgetmotionen på sidorna 46-47.
Partiet vill avsätta 1,2 miljarder kronor för införandet av bidraget redan 2023 och 1,1 miljarder kr 2024.
Det är inte svårt att föreställa sig hur det kommer att påverka integrationen och sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor.
"Det är en reform som kommer att kedja fast kvinnor i hemmet, kvinnor som behöver komma ut på arbetsmarknaden och som också behöver få andra visioner och ett annat perspektiv, så att integrationen förbättras i de mest utsatta områdena", påpekade Isabella Lövin, Miljöpartiets tidigare språkrör, på sitt stillsamma vis i en riksdagsdebatt 9 september 2020.
Ebba Busch hade svårt att försvara sitt förslag. När sakargumenten inte längre höll valde hon istället att höja rösten. I sin replik närmast skrek Busch att hon "är trött på omyndigförklarandet" av kvinnor.
Lövin pekade emellertid på ett allvarligt problem med KD-förslaget. Det låter tjusigt när Busch snackar om att barnomsorgspengen ökar valfriheten. Men för vem eller vilka blir det mer valfrihet?
Få välutbildade svenska kvinnor kommer att välja att stanna hemma med 6000 kr i månaden. Däremot skulle det bli en intressant försörjningskälla för utlandsfödda kvinnor i storstädernas förorter som har dålig förankring på arbetsmarknaden.
Det är alltså inget som ökar drivkraften hos den somaliska sexbarnsmamman att söka sig ut i arbetslivet.
Hennes och andras utanförskap kommer istället att förstärkas ytterligare genom denna så kallade "valfrihetsreform". De kommer att fjärmas från arbets- och samhällslivet ännu mer – stick i stäv med arbetslinjen och alla integrationspolitiska ambitioner.
I en debattartikel i Dagens Nyheter 3 januari 2006 argumenterade två liberaler – Birgitta Ohlsson och Carl B Hamilton – vältaligt mot KD:s förslag om vårdnadsbidrag. De hade tre blytunga argument:
1. Jämställdheten. Vårdnadsbidraget kommer att leda till att fler kvinnor blir hemarbetande och att färre kommer att skaffa sig en yrkesidentitet och sörja för sitt eget uppehälle.
2. Integrationen. ”Invandrarkvinnor har ofta en svag ställning på arbetsmarknaden och riskerar genom ett vårdnadsbidrag att ytterligare stängas in i hemmet”, skrev den liberala duon.
3. Arbetslinjen. ”Vårdnadsbidraget står i bjärt kontrast till en politik som vill motverka passivitet och bidragsberoende”, påpekade Ohlsson och Hamilton.
Trots det medverkade det liberala partiet till att införa KD:s vårdnadsbidrag efter det borgerliga maktövertagandet 2006. Det var viktigare med frid och fröjd inom alliansen än att stoppa ett dåligt förslag.
113 av Sveriges 290 kommuner nappade på modellen. Resultatet blev det förväntade. Jämställdheten försvagades. Könsskillnaderna förstärktes. Allt enligt jämställdhetsbilagan till alliansregeringens egen statsbudget 2012.
Efter regeringsskiftet 2014 avskaffades också vårdnadsbidraget omedelbart. Det var saknat av få.
Nu gör emellertid KD ett nytt försök att återinföra vårdnadsbidraget under den nya benämningen "barnomsorgspeng".
En ny förpackning förändrar dock inte det gamla innehållet. Det är ett alltjämt en politik som kommer att försvåra jämställdhets- och integrationsarbetet i utsatta förortsområden. Och detta borde talas mer om det i valdebatterna 2022.
Det är idéer som riskerar att bli verklighet redan 1 januari 2023 om KD blir regeringsparti efter höstens val.