Det har varit tufft för många butiksanställda och lagerarbetare under pandemin, konstaterade den här ledarsidan 12 januari. Många inom handeln har varit oroliga för att smittas och bli allvarligt sjuka under pandemin.
En undersökning från Handelsanställdas förbund visar dessutom att nära tre av fyra butiksanställda har förlorat arbetstid och inkomst någon gång under pandemin.
Orsaken har i många fall varit sjukfrånvaro, eftersom även milda symptom lett till att anställda måste stanna hemma under pandemin. Var tredje anställd i sällanköpshandeln har dessutom drabbats av permitteringar.
Pandemin har dock inte påverkat alla inom handeln.
"En särskild grupp verkar inte ha drabbats särskilt hårt när det gäller inkomster. Det är handelns vd:ar i de största företagen", skriver Stefan Carlén, chefsekonom hos Handels, i ett blogginlägg.
Carlén hänvisar till en granskning i branschtidningen Market. Tidningen har kartlagt inkomsterna för 80 verkställande direktörer.
"Om vi ser till dem som funnits med under hela åren 2019 och 2020 så ökade inkomsterna med 17,2 procent till i genomsnitt 5,4 miljoner kr", konstaterar han.
Högst betald är Klas Balkow, vd på Axfood, som ökade sin årsinkomst med 8,5 miljoner eller 77 procent. Han hamnade då på sammanlagt 19,6 miljoner kr.
Högst inkomstökning i procent hade Johan Sjödin på Jysk. Hans inkomst höjdes med 93 procent till 4,9 miljoner kr. En annan som sticker ut år Susanne Ehnbåge, Lindex, vars inkomst ökade med 63 procent till 6,6 miljoner kr.
Det är provocerande siffror – särskilt med tanke på att Sverige är på väg in i en stor lönerörelse. 2023 ska kollektivavtalen för miljontals svenska arbetare och tjänsteman omförhandlas.
Att i detta känsliga läge – med enorm betydelse för svensk ekonomi, arbetsmarknad och konkurrenskraft – låta direktörernas inkomster skena iväg är en mycket dålig signal. Det riskerar att bädda för huggsexor och en mer konfliktfylld arbetsmarknad.
Självklart ska ha chefer med mycket ansvar och stora befogenheter ha bra betalt. Men hur ska det gå att motivera vanligt folk att hålla igen och acceptera löneökningar inom ramen för "märket" (senast ett lönelyft på 5,4 procent inom loppet av 29 månader) när det finns direktörer som får inkomstökningar som ligger skyhögt över standarden och det normala på svensk arbetsmarknad?
Det blir omöjligt att skapa respekt och förståelse för "märket" när redan välavlönade toppchefer samtidigt kan höja sina inkomster med så mycket som 63, 77 och 93 procent.