Under valrörelsen 2018 lovade Socialdemokraterna att införa ett pensionstillägg för personer med låga inkomster som arbetat ett helt yrkesliv.
Efter ett antal budgetmanglingar i regering och riksdag blev kravet verklighet. I september 2021 skedde den första utbetalningen.
"Det finns naturligtvis skäl att välkomna att undersköterskor, busschaufförer och andra lågavlönade som jobbat hela livet får ett extratillskott. Men det är illa att det behövs den här typen av nödlösningar för att hantera orättvisor och skevheter i pensionssystemet", skrev jag på NSD:s ledarsida 18 augusti 2021.
Detsamma kan sägas om måndagens gemensamma pensionsutspel från S, V och MP.
Partierna föreslår ett garantitillägg som kan göra skillnad icke minst för många kvinnor som är låginkomstpensionärer, vilket är bra. Men denna lappa-och-laga-politik fäster ännu en gång uppmärksamheten på bristerna i pensionssystemet och svagheterna i den stora pensionsreformen från 1994.
Plåsterlappar i form av garanti- och pensionstillägg ger bara tillfällig lindring. Vad som egentligen behövs är en större översyn och ett mer rejält omtag. I annat fall kommer pensionsfrågan att förbli en långvarig huvudvärk för alla beslutsfattare.
Det är dessutom högst oklart om det rödgröna initiativet kommer att få riksdagens stöd under våren. De tre partierna har tillsammans bara 143 av riksdagens sammanlagt 349 mandat, vilket är långt från en majoritet.
Men oavsett hur det går med riksdagsbehandlingen så är det under alla omständigheter utmärkt att pensionsfrågan blir föremål för debatt under valåret 2022.
Till exempel finns all anledning för socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och Socialdemokraterna att fortsätta upprepa kravet på att det borde ske en höjning av pensionsavgiften från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av lönen.
"Vi har satt ett tydligt mål om att alla ska få minst 70 procent av slutlönen i pension. Det vill vi uppnå genom att öka inbetalningarna till pensionssystemet. Men det finns partier som är skeptiska till det förslaget. Därför behöver vi bli fler som hörs och ställer krav på att inbetalningarna behöver öka", skriver Socialdemokraterna på sin hemsida.'
En av skeptikerna är Moderaternas Maria Malmer Stenergard, som kan bli ny socialförsäkringsminister om det blir regeringsskifte i höst. Hon motsätter sig S-förslaget och vill istället ha nya skattesänkningar.
Det finns dock inga gratisluncher. Ska Sverige få bättre pensioner så krävs större avsättningar till pensionssystemet i linje med S-kravet.
Det bör väljarna även betänka när de lägger sina röster 11 september i år.