Det glömda valet
Det spelar roll vilka krafter som dominerar i kyrkopolitiken.
Den 20 september nästa år är det kyrkoval. Genom valet har alla som tillhör Svenska Kyrkan möjlighet att vara med och forma framtidens kyrka.
Foto: Magnus Pehrsson
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Kyrkovalet brukar kallas det glömda valet. Valdeltagandet brukar i bästa fall ligga omkring 15-20 procent. Det brukar vara svårt att skapa ett folkligt engagemang kring kyrkovalet.
Men det finns anledning för fler att engagera sig i kyrkovalet. Det spelar roll vilka krafter som dominerar i kyrkopolitiken.
Svenska kyrkan är, trots separationen från staten år 2000, fortfarande en viktig institution i det svenska samhället. Fortfarande kan man tala om en folkkyrka.
Den som tänker efter en stund inser att kyrkan har stor betydelse i vår vardag. Visserligen är det få svenskar som besöker kyrkan regelbundet, men i vissa livsskeden spelar kyrkan en viktig, för att inte säga avgörande, roll.
Det kan handla om dop, bröllop och begravningar, eller om att fungera som tröst och stöd vid olyckor eller företagsnedläggningar.
Till detta ska läggas att kyrkan är en av våra viktigaste kulturinstitutioner. Kyrkobyggnaderna - som finns i alla delar av vårt avlånga land - rymmer konst, arkitektur och musiktraditioner av oskattbara värden.
Det är ett kulturarv som inte kan hanteras hur som helst eller av vem som helst.
Kyrkans röst väger dessutom tungt i samhällsdebatten. Till exempel spelar det roll vem som är ärkebiskop.
Många på vänsterkanten uppskattade den förre ärkebiskopen K-G Hammars starka engagemang för kvinnopräster, flyktingar och homosexuellas rättigheter.
Men det är ingen självklarhet att kyrkan kommer att vara lika progressiv i framtiden.
Om kyrkomötet, som utser ärkebiskop, får en konservativ majoritet kommer kyrkan att företräda andra åsikter i det offentlig samtalet.
På samma sätt har det betydelse vilka politiker som sitter i de lokala kyrkonämnderna. Är de motståndare eller anhängare till kvinnliga präster? Hur ser de på vigsel av samkönade par?
I ett upprop inför kyrkovalet 2005 skrev socialdemokraternas tidigare partisekreterare Lars Stjernkvist följande kloka ord.
"Bland kyrkans aktiva finns fortfarande många som ogillar dagens öppenhet, som ifrågasätter kvinnliga präster och kyrkans sociala engagemang. Om dessa krafter får mer inflytande lär knappast kyrkan i framtiden vara en stark röst för förtryckta, i vårt eget och andra länder. Och jag vill att kyrkan ska vara en stark röst, som bryr sig om andra än kyrkobesökarna. Som bryr sig om flyktingbarn och andra samhällsbarn här hemma och i andra delar av världen ...
Detta är inga självklara åsikter. I kyrkovalet ställer det upp många högkyrkliga partier och kandidater. Och dessutom vill det rent rasistiska Sverigedemokraterna stärka sin ställning i kyrkan. Jag vill inte att dessa krafter påverkar utvecklingen i min kyrka. Därför ställer jag upp i kyrkovalet."
Det är ord som är lika giltiga i dag. Många tror att kyrkan förblir som tidigare - oavsett om de röstar eller inte. Men den som avstår från att rösta riskerar att få en kyrka som han eller hon inte vill ha.
Därför gäller det att använda sin rösträtt i nästa års kyrkoval.