Sedan 2013 har minst 66 privata hemtjänstföretag blivit utkastade från landets kommuner på grund av fusk.
Det visar journalisterna Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson i den nyutkomna boken "Hemtjänstmaffian" (Atlas).
Det handlar om företag som registrerat och tagit betalt för hembesök som aldrig genomförts eller som överdrivit brukarnas hjälpbehov för att kunna salta fakturorna till skattebetalarna.
Främst är det Stockholmsområdet som haft problem med lurendrejeriet. Men det förekommer även en rad fall i hemtjänsten i andra delar av landet, som i Linköping, Uppsala, Örebro, Karlstad och Katrineholm
Det är en utveckling som borde föranleda en skammens rodnad hos de borgerliga riksdags- och regeringsledamöter som drev igenom LOV (lagen om valfrihetssystem) år 2009.
Kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson, som tog fram utredningen om LOV, talade vackert om hur reformen skulle öka valfriheten för åldringarna och bidra till framväxten av många små trevliga hemtjänstföretag. Men beslutet innebar samtidigt att kriminella element släpptes in i hjärtat av den svenska äldreomsorgen och att grunden lades för en omfattande välfärdsbrottslighet.
Det var inte bara seriösa aktörer som upptäckte möjligheterna med LOV:en. Den lockade också folk utan skrupler som såg och tog chansen att mjölka den offentliga sektorn på pengar.
Följden har dessutom blivit att kommunerna tvingats bygga upp en kontrollapparat för att kunna granska att företagen verkligen gör det de ska, vilket verkligen inte kan ses som en effektivisering.
I januari 2019 – efter tio år med LOV:en – kom äntligen ett beslut om att skärpa kontrollen av dem som äger och styr hemtjänstföretag. Det krävs numera tillstånd från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) för att få bedriva hemtjänst i Sverige.
Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av det nya regelverket. Men det är bara hoppas att det biter.
Författarna till "Hemtjänstmaffian" noterar dock att det fortfarande finns många företag i hemtjänstbranschen som har vinstmarginaler som inte framstår som rimliga om de följer reglerna och har schyssta löne- och arbetsvillkor för sin personal.
"Har du över 14 procent i vinstmarginal så tar jag det som en varningsfaktor", säger en kommuntjänsteman.
Förhoppningsvis leder det till viss eftertanke hos den svenska väljarkåren nästa gång Ebba Busch (KD) eller någon annan borgerlig politiker efterlyser en ny valfrihetsreform och fler privata lösningar i välfärdssektorn.
Resultaten av deras LOV är ingen vacker syn. Privata lösningar är uppenbarligen ingen garanti för ökad kvalitet för brukarna eller bättre hushållning med skattebetalarnas pengar.