En av årets första dagar hade liberala Expressen en besynnerlig ledare om det nya omställningsstudiestödet.
"Att sprätta kvotpengarna bara för att de finns, det är att ge lyckligt lottade ett välbetalt friår. Det vore ett makalöst slöseri när såväl företag som offentlig sektor skriker efter yrkeskunnig personal", tyckte Expressens ledarskribenter.
Det är en text som tyder på en viss okunskap om det nya stödet. Det är inget nytt friår. Stödet har tillkommit för att ge arbetare och tjänstemän möjligheter till vidareutbildning och omskolning när gamla jobb försvinner i spåren av automatisering, digitalisering, robotisering och annan teknikutveckling.
I boken "Moderna Tider 4.0" (Volante 2020) har Jonas Grafström (verksam vid Ratio, Luleå tekniska universitet och Oxfords institution för energistudier) pedagogiskt beskrivit de dramatiska förändringar som pågår just nu – och som går rasande snabbt.
"Idag har vi ingen aning om ifall det yrke vi utbildar oss för finns kvar om fem år. Behöver vi redovisningsekonomer, lokförare, läkarsekreterare, maskinoperatörer, kassörskor, taxichaufförer, banktjänstemän? Vem behöver mig, när min forskning kan göras för en bråkdel av priset i Indien?", skriver Grafström.
I framtiden kanske farliga gruvjobb utförs av en tjej som sitter på ett café på Södermalm i Stockholm och styr den tunga maskinen 1 500 meter under jord i Kiruna med hjälp av en dator och joystick. Eller så behövs ingen människa alls för att göra jobbet.
Det ställer nya krav på jobb- och utbildningspolitiken. Bland annat krävs ständig kompetensutveckling – det livslånga lärandet, som den tidigare S-regeringen talade om – för att människor ska kunna möta alla förändringar och inte behöva slås ut från arbetslivet.
Det nya omställningsstudiestödet ligger därför helt i linje med kraven och behoven på en ständigt föränderlig arbetsmarknad. Det ger löntagarna chansen att skaffa sig ny kompetens samtidigt som det bidrar till att höja kunskapsnivån (och därmed även konkurrenskraften) hos svenskt näringsliv.
Kravet för att få del av stödet är dessutom tydligt. "Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden", som det står i lagtexten.
Det är alltså inte fråga om kravlöst flum eller ett friår för att folk ska få ägna sig åt diffust självförverkligande.
Det finns uppenbarligen anledning för omställningsorganisationerna TRR och TSL, som varje dag hjälper svenska löntagare att skaffa sig nya yrkeskunskaper, att kompetensutveckla även vissa tunga opinionsbildare på den borgerliga kanten.