Årets julkalender var en succé. Den slog tittarrekord i en tid när tv-tittande konkurrerar med ett ständigt flöde av Tiktok i barnens telefoner.
Systrarna Ristin och Aila lyckades hitta och lämna tillbaka den magiska kristallen Tjelmetje till Saivofolket, trots att vuxna både klantade till det och motarbetade dem.
Även om det låg i korten från första avsnittet så blev jag ändå tårögd när snön föll över Gavmofjället på julafton.
Om vi respekterar naturen och alla som lever i och av den så kan vi få njuta av snö och vinter.
Den tanken bär jag med mig när jag på juldagen ser att det är plusgrader i Jokkmokk, Gällivare, Pajala och Kalix. Ja nästan i hela Norrbotten.
Så ska det inte vara. Det är fel.
Visst, det ligger snö. Det var som vanligt en vit jul i Norrbotten, men variationerna i temperatur är skrämmande.
Naturligtvis kan en mild juldag bero på slumpen eller golfströmmen eller bara vädrets nycker.
Väder varierar. Det vet vi som envisas med att varje år planera för midsommarlunch utomhus trots att vi bor i det här landet.
Men även om det var en slump just den här juldagen så kvarstår faktum – jorden hettas upp.
Enligt Världsnaturfonden (WWF) ökar temperaturen i Sverige snabbare än genomsnittet i världen. Hårdast drabbas Norrland.
När glaciärer smälter och bergstoppar blir kala så suger jorden åt sig mer värme. Om temperaturen totalt går upp med två grader så blir effekten i norra Sverige det dubbla.
De direkta konsekvenserna anar vi redan nu. Det blir svårare att driva jordbruk, matproduktion blir osäkrare, skadeinsekter och smittsamma sjukdomar riskerar att öka, rennäringen ställs inför nya problem och skogsbruket hotas av sämre kvalitet.
Långsiktigt och globalt är konsekvenserna inget mindre än jordens undergång.
Vägen dit kantas av naturkatastrofer, höjda vattennivåer och extremväder som extrem hetta, torka, skyfall och stormar, som i sin tur ökar risken för skogsbränder och översvämningar.
Inget av det här är orsakat av magi eller en försvunnen kristall, så som i julkalendern. Det är vi.
Vi har bara oss själva att skylla.
Klimatförändringarna beror på människan och våra utsläpp av växthusgaser. Och det går snabbt, allt snabbare enligt FN:s klimatpanel (IPCC).
Men människan är inte bara problemet. Vi kan också vara lösningen.
Det går att vända utvecklingen.
I det här länet finns tung och klimatpåverkande industri. Att tillverka stål med kol, som man alltid gjort, står för hela sju procent av de globala koldioxidutsläppen.
Men här finns också en stor grön nyindustrialisering.
Det mest fascinerande är nog att ställa om stålindustrin från kol till ny vätgasteknik. Det gör processen i princip är fri från utsläpp av koldioxid.
Att framställa stål utan kol kommer innebära en enorm minskning av klimatpåverkande växthusgaser och vara en del av lösningen på vår tids största utmaning.