"Inför nästa mandatperiod går vi till val på ett skattehöjarstopp", sa Ulf Kristersson (M) i sitt tal i Almedalen.
Men inte nog med det. M-ledaren lovar även att sänka skatterna framför allt skatten på investeringssparkonton, ISK, och inkomstskatten "så att det lönar sig bättre att jobba".
Det är inga överraskande besked. Moderaternas skattesänkningskrav är lika säkra som amen i kyrkan.
Under hela sin historia har Moderaterna alltid visat att de är ett parti som prioriterar skattesänkningar högre än allting annat. Minns den M-ledda regeringen 2006-2014. Då sänktes skatterna med hela 140 miljarder kr.
Moderaterna drev igenom jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4 och 5. Förmögenhetsskatten slopade. Bolagsskatten sänktes. Svenska folket fick läx-Rut, lägre krogmoms med mera.
Skattesänkningarna stod som spön i backen och prioriterades högre än större satsningar på vård, skolor och omsorg.
Det var en politik som skulle lyfta jobben och hela den svenska ekonomin, enligt dåvarande finansministern Anders Borg (M). Men den blå skattesänkningspolitiken var ingen mirakelmedicin.
I stället fick vi larmrapporter om vikande kunskapsresultat i skolan, allvarliga brister i järnvägsunderhållet och försämrad statlig service i glesbygden.
Människor utförsäkrades och socialbidragskostnaderna steg. A-kassan förvandlas till en B-kassa.
Utanförskapet blev större, inte mindre, enligt en rapport som Moderaterna själva tog fram 2016.
Som socialförsäkringsminister 2010-2014 var dessutom Ulf Kristersson själv i allra högsta grad ansvarig för konsekvenserna av denna politik – icke minst för de kraftiga besparingarna i sjukförsäkringen.
Antagligen var dessa resultat också en viktig anledning till att Moderaterna fick respass från regeringskansliet 2014. Väljarna såg att det inte gick att både äta kakan och ha den kvar. De upptäckte att högerns skattesänkningsmynt hade en väldigt trist baksida.
Nu, 2022, står Sverige dessutom inför ett antal utmaningar som kommer att innebära större åtaganden för det offentliga. Pandemin har blottat brister i både äldreomsorgen och krisberedskapen. Kriget i Ukraina och Rysslands aggression mot omvärlden innebär att Sverige måste fortsätta att stärka sin försvarsförmåga. Behovet av investeringar i både energiproduktion och kraftledningar ökar kraftigt.
Slutsatsen borde därför vara klar. Det är inte läge för blå skattesänkningspolitik av Kristerssons (M)odell. Istället krävs en upprustning av vård, omsorg, skola, polis, försvar och andra gemensamma samhällsstrukturer.