På uppdrag av riksdagen lämnar regeringen sedan 1994 varje år en fördelningspolitisk redogörelse i samband med presentationen av statsbudgeten. Syftet är att ge en bild av hur alla reformer och skattesänkningar påverkar olika inkomstgrupper.
I år är det extra glädjande att läsa denna studie. Finansdepartements sammanställning visar nämligen att de största tillskotten går till den tiondel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna.
Det är ett direkt resultat av regeringens förslag till förbättringar i socialförsäkringssystemen.
Det är framför allt grupper som lever på den ekonomiska marginalen som har nytta av det som görs för sjukpenningen, underhållsstödet, sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadstillägget, den nya trygghetspensionen och liknande insatser.
Även höjningen av de generella statsbidragen till kommuner och regioner – sammanlagt 27,5 miljarder kr under mandatperioden 2018-2022 – har stor fördelningspolitisk betydelse.
Enbart under 2022 får Norrbotten ett tillskott på hela 223 miljoner kr. Det är pengar som är av central betydelse för att kunna utveckla kvaliteten i vård, skolor, omsorg och andra verksamheter som bedrivs av kommunerna eller Region Norrbotten. Men det bidrar också till att stärka jämlikheten.
En stark offentlig sektor – som ger alla, oavsett tjockleken på deras plånböcker, tillgång till bra skolor och sjukvård – är en grundbult i ett rättvist samhälle.
Viktigt är också det som sker i arbetsmarknadspolitiken för de långtidsarbetslösa, en grupp som vuxit till ungefär 190 000 personer under pandemin.
Genom budgeten tillförs nu ytterligare åtta miljarder kr för att skapa alternativ och nya möjligheter för dessa människor.
Sammantaget måste regeringens budgetproposition därför betraktas som ett rejält kliv i rätt riktning för jobb-, välfärds- och fördelningspolitik – det vill säga socialdemokratins hjärtefrågor. Men det betyder inte att allt som behöver göras nu är gjort.
Sverige kommer att behöva fortsätta investera i sjukvård och äldreomsorg under hela 2020-talet. Den stora gruppen av 40-talister (de många 80-plussarna) kommer att ha behöva hemtjänst, äldreboenden och olika former av sjukvård.
Det kommer att behöva rekryteras fler undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor och annan personal.
Följaktligen är kvaliteten och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen frågor som borde stå i fokus av nästa års valdebatter. Äldrepolitiken är och förblir en jätteutmaning för såväl stat som kommuner.
Den politiska slutsatsen borde dessutom vara självklar: Investeringar i äldreboenden och hemtjänst måste gå före stora skattesänkningar under de kommande åtta åren.