På NSD:s ledarsida 8 september skrev jag att mycket talade för att det skulle bli ett maktskifte i Norge efter stortingsvalet 14 september. Så blev det också.
Socialdemokratiska Arbeiderpartiet och Jonas Gahr Støre petar Høyre från regeringsmakten. En ny S-ledd regering kommer att tillträda.
Det innebär att det för första gången sedan 2001 finns S-märkta regeringar i Sverige, Danmark, Norge och Finland samtidigt.
Från socialdemokratisk synpunkt är det dessutom glädjande att kunna konstatera att även anrika SPD (Sozialdemokratische Partei Deutschland) plötsligt fått vind i seglen inför förbundsdagsvalet 26 september.
I vårens opinionsmätningar pendlade SPD runt historiskt låga 16-17 procent. Men nu lyfter partiet bland de tyska väljarna.
Enligt mätningar som gjorts av opinionsinstitutet Insa för tidningen Bild am Sonntags räkning och publicerades i söndags får SPD ett stöd på 26 procent, en ökning med en procentenhet sedan förra veckan och den högsta siffran för SPD sedan 2017.
Det är tydligt att SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz och partiets politik börjar gå hem bland väljarna i Tyskland.
Det säger något viktigt till socialdemokratin inför framtiden. Det är inte kraftiga vänstersvängar som gett framgångarna i Norge och Tyskland.
Det är en ganska traditionell gråsossepolitik, som handlar om att baka kakan först för att kunna fördela brödet sedan. Kort sagt: Det måste finnas något att fördela för att man ska kunna bedriva en progressiv välfärds- och fördelningspolitik.
Välskötta offentliga finanser, ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark arbetsmarknad är grunden för att kunna leverera tandvårdsreformer, satsningar på äldreomsorgen, bättre pensioner och annat som ligger socialdemokratin varmt om hjärtat.
Under Stefan Löfvens ledarskap har även svensk socialdemokrati varit ett sådant parti – och det mesta talar för att en ny partiledning kommer att fortsätta i samma riktning efter höstens partikongress i Göteborg.
Partidistriktens starka önskemål om att Magdalena Andersson ska bli ny partiledare går inte att tolka på ett annat sätt. De efterlyser politisk kontinuitet och stabilitet, inte att partiet ska gira tvärt åt vänster eller höger inför valet 2022.
Höstens S-kongress kommer antagligen att lyfta både en och annan viktig framtidsreform. Men den kommer med all säkerhet även att understryka att grunden för att kunna genomföra sådana reformer är att det finns pengar i statskassan och att de ska genomföras i takt med vad samhällsekonomin tillåter.
Det är liten risk för att en ny partiledare kommer att göra S till en alla goda gåvors givare.