På S-kongressen 2013 satte partiledaren Stefan Löven upp målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
Nu är det emellertid bara att bita i det sura äpplet och konstatera att det inte var så lyckat att lägga fast ett mål i förhållande till andra länder.
Sverige har verktyg för att påverka utvecklingen på den egna arbetsmarknaden. Men vad som sker i andra länder kan regering och riksdag inte råda över.
Till exempel har Sverige tagit emot betydligt fler flyktingar än andra EU-länder, vilket påverkar arbetslösheten. Nyanlända har en längre startsträcka på arbetsmarknaden.
En annan viktig skillnad är att EU-länderna hanterar arbetslösheten så olika.
”Hur ska man kunna jämföra arbetslöshetens storlek i länder med olika system för sjukpenning och förtidspensionering? Vi har sett hur de systemen har stramats åt i Sverige genom åren, men vi ser samtidigt att länder som Österrike och Belgien fortfarande ger arbetskraften generösa villkor för förtidspensionering”, säger tidigare LO-utredaren Jan Edling i en läsvärd artikel i tidskriften Fokus 25 januari 2018.
Skillnaderna kan illustreras med ett exempel. EU-landet Rumänien har en arbetslöshet på 3,8 procent, enligt Eurostat. Det är klart lägre än Sverige.
Innebär då detta att den rumänska arbetsmarknaden och ekonomin fungerar bättre än Sverige? Nej, verkligen!
I Rumänien lönearbetar mindre än 70 procent av befolkningen i åldern 20-64 år. I Sverige ligger samma siffra en bit över 80 procent – högst i EU.
En större andel rumäner befinner sig i utanförskap, som fattiga och bidragstagare. Många av dem åker dessutom till andra EU-länder för att tigga. Vi möter många rumänska medborgare utanför ICA- och Konsumbutikerna i Sverige.
Följaktligen har Finanspolitiska rådet uppmanat regeringen att skrota målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Enligt rådets utvärdering i maj 2018 är det inte ändamålsenligt och fokuserar för mycket på jämförelsen med andra EU-länder.
Denna rekommendation har regeringen också följt.
Målet finns inte med i Stefan Löfvens nya regeringsförklaring eller i budgetpropositionen för 2020. Istället talas i mer allmänna ordalag om att "alla som kan jobba ska jobba" och att rusta människor för att ta de jobb som faktiskt finns.
"Samtidigt som det finns fler än 100.000 lediga jobb i Sverige är 350.000 människor arbetslösa", konstaterade Löfven i riksdagen 20 september.
Därför är det helt rätt att satsa på yrkeshögskolan, komvux och liknande. Men det krävs även större insatser för dem som av olika skäl har svårt att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden.
Det är – trots allt – bättre att långtidsarbetslösa sysselsätts och får mening i tillvaron genom gröna jobb, extratjänster, lönebidragsanställningar, Samhall och liknande lösningar än att de hamnar i permanent utanförskap.