De som var med vid de nordiska försvarsministrarnas möte i Kirkenes 11-12 maj 2022 har efteråt vittnat om en stark och känsloladdad sammankomst. Mötet blev en historisk manifestation för nordisk sammanhållning och solidaritet.
Natoländerna Norge, Danmark och Island gav sitt fulla stöd för Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i den nordatlantiska försvarsalliansen. Dessutom utlovade de att ge allt "nödvändigt stöd" om Sverige och Finland blir utsatta för angrepp innan de formellt blivit Natomedlemmar.
Under Folk och försvars rikskonferens i Sälen i veckan markerade S-ledaren Magdalena Andersson att hon vill fortsätta att stärka denna försvars- och säkerhetspolitiska ödesgemenskap.
Hon och Socialdemokraterna vill tillsätta en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission med representanter från samtliga nordiska parlament. Den ska bland annat ta sikte på att göra en gemensam säkerhetspolitisk analys av läget i Arktis, Östersjön och längs den norsk-svenska västkusten samt se över hur de civila och militära resurserna i Norden kan användas gemensamt.
Tanken är att kommissionen ska komplettera det som görs i den nationella försvarsberedningen.
"Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna", säger Magdalena Andersson.
Det finns all anledning för statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonsson (M) att ta fasta på S-initiativet, som ligger väl i linje med ambitionerna att stärka den nordiska dimensionen i Nato. Något som blivit fullkomligt nödvändigt efter Rysslands folkrättsvidriga och besinningslösa angrepp på Ukraina.
Kriget har vänt upp och ned på hela den europeiska säkerhetsordningen.
Putin har med all önskvärd tydlighet demonstrerat att han struntar i FN-stadgans regler om varje stats suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt förbuden mot väpnade angrepp, våldsanvändning och hot om våld mot andra stater.
Den här gången är det Ukraina som drabbas. Nästa gång kan det vara någon annat land som utsätts för Rysslands aggression och imperialistiska ambitioner.
Därför gäller det att Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och andra västliga demokratier håller samman.
Var för sig är länderna inte så starka. Men tillsammans får de större kraft och förmåga för att kunna möta väpnade hot och angrepp.