På söndag är det dags för andra omgången i presidentvalet i Finland. Kvar inför slutspurten är Alexander Stubb och Pekka Haavisto., de två kandidater som fick flest röster i första valomgången.
Den förstnämnde representerar moderata Samlingspartiet medan Haavisto ställer upp som oberoende kandidat, dock har han en lång bakgrund i Miljöpartiet.
Ska vi tro de sista opinionsmätningarna så har den liberalkonservative Stubb ett klart försprång inför slutspurten. Enligt Verians mätning backas Stubb upp av 54 procent av väljarna medan Haavisto stöds av 46 procent.
Men osvuret är alltid bäst när det gäller opinionsmätningar. Det är på valdagen som allting avgörs.
I sak blir det dock ingen större skillnad om det blir Stubb eller Haavisto som får flytta in i presidentbostaden i Helsingfors.
Utrikes- och säkerhetspolitiken är och förblir den helt överskuggande uppgiften för Finlands president – och på det området råder stor konsensus mellan presidentkandidaterna liksom en bred majoritet i riksdagen.
Visserligen har Haavisto talat mer om klimat, bistånd och mänskliga rättigheter medan Stubb betonat vikten av ett starkt nationellt försvar och samarbetet inom den västliga försvarsalliansen Nato. Men i grunden handlar det om grad-, inte artskillnader.
Bägge är varma anhängare av medlemskapen i såväl EU som Nato, vilket även är helt i linje med den finska folkopinionen.
Efter Rysslands storskaliga angrepp på Ukraina har stödet för Nato dessutom ökat markant i Finland.
Människor är väl medvetna om Finlands utsatta geopolitiska läge med 134 mil gräns till Vladimir Putins Ryssland och att deras granne i öst numera struntar i folkrätten – FN-stadgans regler om varje stats suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt förbud mot väpnade angrepp och våldsanvändning mot andra stater.
24 februari 2022 visade Putin att dessa regelverk och överenskommelser inte längre spelar någon roll för honom och Ryssland. Den ryske presidenten anser att det är han – inte världssamfundet – som ska avgöra vilka stater som är riktiga stater och vilka som är en del av den ryska intressesfären.
Det är ett synsätt som just nu hotar Ukrainas frihet. Men det kan även drabba andra mindre stater i Rysslands närhet – inklusive Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Därför är solidariteten och sammanhållningen inom EU och Nato viktigare än någonsin.
Förmågan att stå emot hotet från ett auktoritärt och oberäkneligt Ryssland kommer under lång tid att vara den viktigaste frågan för Finlands nya president, liksom för hela EU.