"Jag vill inte vara medlem i en klubb som kan tänka mig såna som mig som medlemmar", skämtade en gång i tiden legendariske filmkomikern Grouchu Marx (1890-1977).
Det är ord som samtidigt påminner om vad en förening är och vad föreningsfrihet innebär. En förening bestämmer själv sina stadgar, vem som kan bli medlem och vad som krävs för att kunna företräda denna organisation.
Det är en ideell och autonom sammanslutning – inte en statlig verksamhet.
Den bakgrunden är också viktig att ha i diskussionen om tisdagens beslut i IF Metalls förbundsstyrelse.
Förbundsstyrelsen valde att plocka bort Ulf Karlström från ett fackligt förtroendeuppdrag vid SSAB i Luleå eftersom denne samtidigt företräder Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige. IF Metall anser att man inte kan ha förtroendeuppdrag i facket och SD samtidigt.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson plockar i vanlig ordning fram sin gamla offerkofta, väl använd sedan 1995, och beskriver beslutet som "skandalöst" i ett Facebook-inlägg. Men det är inte riksdagen som bestämmer arbetsformerna för IF Metall eller andra fackliga organisationer. Det är upp till varje förbund att både formulera och tolka sina egna stadgar.
IF Metall hänvisar i sitt beslut till skrivningar i sina stadgar om alla människors lika värde.
"Till stora delar har SD och IF Metall grundvärderingar som inte är kompatibla", säger förbundssekretaren Martin Gunnarsson i en intervju i den fackliga tidskriften Dagens Arbete.
Flera fackförbund har samma uppfattning. Ifjol gjorde tidningen Arbetsvärlden en enkät bland 28 medlemsförbund inom centralorganisationerna LO, TCO och Saco. Byggnads, Fastighets, Handels, Seko, Pappers, Vårdförbundet, Lärarförbundet, Vision och ST hörde till dem som ansåg att det var oförenligt att vara förtroendevald för Sverigedemokraterna och facket samtidigt.
Men det finns andra förbund som tycker annorlunda. Till exempel ansåg Elektrikerförbundet, Unionen och Journalistförbundet att uppdragen är förenliga. En del – som DIK, Finansförbundet och Polisförbundet – uppgav att det är oklart hur deras stadgar ska tolkas.
Olika fackförbund har alltså olika stadgar och inriktning. Och så ska det funka i ett land med föreningsfrihet.
Det är inte Jimmie Åkesson och övriga 348 riksdagsledamöter som ska reglera hur fria fackföreningar ska bedriva sin verksamhet. En förening har själv ansvar för vilka som ska representera och tala för organisationen.
Det är respektive fackförbunds högsta beslutande organ – kongressen – som fastställer stadgarna och meningen med föreningen – inte staten.