Sverige är fortfarande ett av världens minst korrupta länder, visar den årliga mätningen från organisationen Transparency International. Men tendensen i mätningen är mycket oroande.
2015 hade Sverige ett index på 89 i samma mätning. Nu ligger samma siffra på 82. Poängen bygger på hur experter och affärspersoner upplever landet, när det kommer till korruption i offentlig upphandling samt otillåten påverkan och infiltration från exempelvis gängkriminella.
"Om man ser på de nordiska länderna så är det bara Sverige som tappar – och det vill vi uppmärksamma", säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency Internationals svenska avdelning, i en intervju med Sveriges Radio.
Med andra ord så är det ett växande problem som behöver diskuteras. Från justitieminister Gunanr Strömmer (M) har också utlovats en ny nationell handlingsplan mot korruption, vilket är bra.
Mindre bra är att Strömmer och regeringen under fjolåret la ner en redan pågående utredning som skulle ha levererat skarpa förslag nu i januari 2024.
"Det kom som en blixt", sa särskilda utredaren Leif Jakobsson, tidigare statssekreterare på finansdepartementet, när han fick beskedet och inte längre fick fortsätta sitt arbete.
Tyvärr är detta ett exempel på när svensk politik fungerar som sämst.
Kampen mot korruption och kriminalitet är ingen politisk vattendelare. Det råder bred enighet från höger till vänster om att det behövs större insatser.
Därför kunde Strömmer ha låtit Leif Jakobsson jobba klart. Ministern kunde dessutom ha gett utredningen tilläggsdirektiv när han sa sig vilja lyfta frågorna om tjänstemannaansvar och tjänstefel.
Men istället valde han att skrota ett utredningsarbete som påbörjats av den tidigare S-regeringen och hade kommit en bit på väg, vilket får som följd att ett antal åtgärder bara skjuts på framtiden.
Det är olyckligt – i synnerhet när det kommer larmrapporter om privata välfärdsföretag som drivs av kriminella element för att mjölka det offentliga på pengar.
Bara ett exempel: I Göteborgsområdet åtalades häromåret 22 personer – 14 dömdes till fängelse – i en mycket uppmärksammad assistanshärva. Bolaget hade fått felaktiga utbetalningar på svindlande 40 miljoner kronor.
Därför behövs snabba och resoluta åtgärder för att komma till rätta med den här typen av välfärdsbrott, där kriminella element och skumraskfigurer roffar åt sig av offentliga medel.
Privatiseringen av välfärdssystemen har skapat en lukrativ marknad inte bara för seriösa vård- och omsorgsföretag.