Verklighetens folk samlas

Diskussionen om höjd pensionsålder påminner om de skilda villkoren i arbetslivet.

"Många LO-medlemmar – till exempel många livsmedelsarbetare – slits ut i förtid och orkar inte jobba fram tills ordinarie pensionsålder", konstaterar NSD:s politiske chefredaktör Olov Abrahamsson.

"Många LO-medlemmar – till exempel många livsmedelsarbetare – slits ut i förtid och orkar inte jobba fram tills ordinarie pensionsålder", konstaterar NSD:s politiske chefredaktör Olov Abrahamsson.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledare2021-10-21 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

22-26 oktober genomför Livsmedelsarbetareförbundet sin kongress i Örebro.  

Ombud för omkring 27 000 anställda i livsmedelsindustrin ska dra upp riktlinjerna inför framtiden.  

En av uppgifterna blir att tala om för beslutsfattarna i regering och riksdag hur verkligheten ser ut på landets arbetsplatser. 

Det finns numera en bred politisk uppslutning om att successivt höja pensionsåldern. Argumentet är den stigande medellivslängden och att människor därmed kan arbeta längre än tidigare.

Men det stämmer inte för alla. Många LO-medlemmar – till exempel många livsmedelsarbetare – slits ut i förtid och orkar inte jobba fram tills ordinarie pensionsålder. Den genomsnittliga pensionsåldern för LO-yrken är idag 63,8 år. 

Det är grupper som tvingas ta ut sin ålderspension flera år i förväg och därmed får sänka sin livslånga pension rejält.

När Ulf Kristersson (M) var socialförsäkringsminister i alliansregeringen talade han om att dessa människor själva har ett ansvar för att kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Det kan åstadkommas genom motion och att hålla sig i trim, menade Kristersson.

Det var ett uttalande som avslöjade Kristerssons okunskap om villkoren i arbetslivet och föranledde stenhård kritik från Livsmedelsarbetarförbundet. 

Det är tuffare arbetsvillkor – inte för få promenader och gymbesök – som gör att många vanliga arbetare tvingas lämna arbetslivet i förtid. 

Av det skälet är det bra att Sverige numera har en socialförsäkringsminister – Ardalan Shekarabi (S) – som har bättre koll på verkligheten och vill införa en trygghetspension för äldre löntagare som slitit ut kroppen i arbetslivet.

I budgeten för 2022 föreslår han och regeringen att det ska bli särskilda regler för äldre i sjukersättningen (eller förtidspensionen, som vi sa förr).

Gällande regelverk för rätten till sjukersättning tar ingen hänsyn till ålder, vilket innebär att en 64-åring bedöms på samma sätt som en 34-åring.  Detta innebär att många äldre som får avslag på sin ansökan om sjukersättning i stället tar ut sin ålderspension i förtid, vilket alltså leder till en livsvarigt lägre pension. 

Nya regler föreslås därför för dem som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning utbetald. 

Det är ett steg i rätt riktning som kommer att ha betydelse för många vanliga knegare som slitit hårt under ett långt yrkesliv och kan få bättre möjligheter att trappa ned på ålderns höst.

En minneslapp dessutom inför valet 2022: Ulf Kristersson (M) och hans parti gör tummen ned för trygghetspensionen. Moderaterna är inget bra alternativ för folk med vanliga arbetaryrken.