Oavsett om vi talar om vindkraftsprojekt, nya kraftledningar, gruvor eller järnvägsinvesteringar så finns en ständigt återkommande kritik mot de långa och sega tillståndsprocesserna i myndighets-Sverige.
Många företag och investerare känner sig som karaktären Josef K i Franz Kafkas bok "Processen". År efter år snubblar de runt i ett system som är svårt att överblicka och där utfallet är osäkert.
Det avskräcker många som vill satsa i Sverige.
Till exempel har vi sett hur Sverige sjunkit som en sten i ansedda Fraser Institutes ranking över världens mest attraktiva gruvländer.
Under en lång följd av år har därför både borgerliga och socialdemokratiska regeringar talat om vikten av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna.
Redan 2006 ansåg den då nya näringsministern Maud Olofsson (C) att det behövs förändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen samt minerallagen. I samma banor resonerade även de socialdemokratiska statsråden efter regeringsskiftet 2014.
Det har tillsatts utredningar och producerats mängder av betänkanden. En del mindre justeringar har gjorts. Men grundproblemen har bestått. Sverige har förblivit ett land med utdragna och komplicerade myndighets- och miljöprövningar.
Nu erbjuds dock den nya regeringen en fin möjlighet att i bred politisk enighet kunna genomföra flera konkreta förändringar.
Sommaren 2022 presenterades åtgärder av två statliga utredningar för att förenkla miljöprövningen och underlätta byggandet av nya elnät.
Nu vill Socialdemokraterna se skarpa regeringspropositioner om flera av utredningsförslagen. Bland annat för att få fart på utbyggnaden av elnät och elproduktion.
Det borde bara vara att tacka och ta emot för alla ansvariga M-, KD- och L-statsråd i den sittande regeringen. Det finns inga skäl att göra det här till en stridsfråga mellan regeringsalternativen.
Rimligen borde det ligga även i högerpolitikernas intresse att det blir verkstad och inte bara snack om att förenkla processerna.
Det är av värde för oss alla om Sverige kan få bättre snurr på investeringarna i energisystemet.
Med ökad elektrifiering och nyindustrialiseringen som sker – icke minst i norra Sverige – bedöms elförbrukningen öka markant under de kommande decennierna.
Svenskt Näringsliv har räknat med att Sverige kommer att behöva så mycket som 240 TWh el (terawattimmar) år 2045. Som en jämförelse konsumerades 137 TWh el under 2022.
Därför behövs en kraftig utbyggnad av kapaciteten för att det ska vara möjligt att klara framtidens behov hos både hushåll och industrier. Och då gäller det att även tillståndsgivningen och myndighetsutövningen är snabb och effektiv.