Kirunas nye kommunchef Johan Bergstad och oppositionsrådet Mats Taaveniku (S) tycks ha rökt både fredspipa och sjungit "We shall overcome" tillsammans.
Gott så. Det är bra för Kiruna om konfliktnivån sänks och turbulensen i stadshuset minskar. Behovet av en omstart och att vända blad är stort.
Det som skett under de senaste mandatperioden har skadat Kiruna och skapat allvarliga problem. När tunga chefer och tjänstepersoner hoppar av så får det följdverkningar i all kommunal verksamhet.
Allt positivt som sker i och runt LKAB, Esrange, besöksnäringen, försvaret med mera innebär att Kiruna har alla förutsättningar att bli en stark tillväxtkommun. Men då gäller det att även den kommunala organisationen är på topp och med på noterna.
Det behöver tas fram utvecklingsplaner, bostadsförsörjningsprogram och andra beslutsunderlag som gör att kommunen kan växa och utvecklas. Därför är det illa när kommunledningskontoret förknippas med oro, dålig arbetsmiljö och chefsflykt.
Tag bara det som skett på skolans område. Eva Lönnelids avhopp som kultur- och utbildningschef sommaren 2021 – efter bara två år på posten – är ett tydligt bevis för att den kommunala organisationen inte mår bra.
"Jag väljer att avsluta mitt uppdrag på grund av bristande förtroende och dialog mellan tjänstemän och politik. När dialog, samverkan och möjlighet att påverka politiska beslut närmast är minimala fråntas skolchefens huvuduppdrag att upprätthålla det nationella styrdokumentet. Missnöjet handlar inte om enskilda beslut utan till stor del om bemötande och attityd", sa hon i NSD 3 juni 2021.
Det är en svidande kritik mot styrningen och arbetsformerna i stadshuset. Det råder en skriande bristande delaktighet och dialog. "Man ska inte ha egna idéer och uppfattningar om saker och ting", som kommunalrådet uttryckte saken i en NSD-intervju 7 september 2021.
Konsekvenserna av detta peka-med-hela-handen-ledarskap är redan allvarliga.
Som påpekats tidigare på denna ledarsida är det mycket oroande att Kiruna tappar så mycket mark i Lärarförbundets ranking över landets bästa skolkommuner. Raset från plats 116 till plats 271 är minst sagt anmärkningsvärt.
Det är en utveckling som måste brytas om Kiruna ska vara en attraktiv kommun för unga barnfamiljer. Om unga ska bo kvar och fler flytta till Kiruna så behöver staden en skola som är positivt omtalad i hela landet, som Mats Taaveniku helt riktigt påpekar i NSD 9 februari.
Därför kan inte den lokala skolpolitiken och andra saker präglas av uppslitande konflikter mellan chefstjänstemän och kommunpolitiker. Politik och profession behöver dra åt samma håll om Kiruna ska lyckas.