Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) har varit på internationellt toppmöte i Davos för att marknadsföra "den svenska modellen"
Men frågan är om de har förstått innebörden av denna modell.
Den svenska modellen har kännetecknats hög sysselsättning och ekonomisk effektivitet kombinerat med en hög grad av social och ekonomisk jämlikhet.
Men nu styr ju Sverige bort från dessa kärnvärden. Låt gå för att Borg & Reinfeldt har ordning i statsfinanserna, men Sverige är inte längre ett föregångsland när det gäller sysselsättning eller fattigdomsbekämpning.
Med en arbetslöshet på över sju procent hör Sverige till medelmåttorna i EU-klassen. Länder som Nederländerna, Luxemburg, Österrike, Malta och Danmark har klart lägre arbetslöshet än Sverige.
När det gäller ungdomsarbetslösheten är situationen direkt alarmerande. Med en ungdomsarbetslöshet på nästan 23 procent ligger Sverige ligger över EU-snittet.
Besparingarna i a-kassan och sjukförsäkringen gör att fler nu tvingas till socialen för att klara försörjningen. Socialbidragskostnaderna ökade med sju procent (exklusive stödet till flyktingar) det senaste kvartalet.
Mellan 2007-2008 ökade antalet barn i ekonomisk fattigdom från 10,9 till 11,5 procent, enligt en rapport från Rädda Barnen. Cirka 220 000 barn lever nu i fattiga familjer.
Trots att regeringen har som mål att inga barn ska vräkas ur sitt hem, ökade förra året antalet vräkta barn. Totalt 632 barn drabbades.
Den svenska modellen har präglats av en idé om universell välfärd. Alla ska med. Alla ska ha lika möjligheter.
Det har varit både rättvist och rationellt. Fleras begåvningar, talanger och färdigheter har tagits tillvara.
Även den som varit fattig har haft möjligheter att förverkliga sig själv, sina idéer och livsprojekt.
Men nu får fler och fler barn och ungdomar en dålig start i livet. Många hamnar utanför och känner sig inte behövda.
Det är en utveckling som rimmar väldigt illa med det som vi brukar kalla för den svenska modellen.