Den andra matchen
Thomas Östros matchar gott och väl den sittande finansministern i ekonomisk sakkunskap och som debattör.
Matchen mellan finansministerkandidaterna Thomas Östros (S) och Anders Borg (M) är minst lika intressant som matchen mellan statsministerkandidaterna.
Foto: Anders Wiklund / SCANPIX /
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Moderaternas nedgång i väljaropinionen samtidigt som Reinfeldt glassat på EU-scenen visar dock att förtroendesiffror inte är liktydigt med partiframgång.
Men en minst lika intressant match är den mellan finansministerkandidaterna Anders Borg och Thomas Östros.
Borgs hantering av den ekonomiska krisen betecknas av många som framgångsrik. Den bilden har Socialdemokraterna hittills haft svårt att rubba.
Thomas Östros matchar gott och väl den sittande finansministern i ekonomisk sakkunskap och som debattör. Ibland är dock hans attacker mot regeringspolitiken alltför reflexmässiga. Regeringen har t ex kritiserats för att den gjort alldeles för lite för att minska fallet i efterfrågan och sysselsättning. Samtidigt häcklar Östros finansministern för ökande budgetunderskott.
Det är motsägelsefullt och ger en otydlig bild av vad Socialdemokraterna egentligen tycker.
Tyvärr har Östros och Socialdemokraterna i stor utsträckning accepterat alliansregeringens problemformulering när det gäller de offentliga finanserna.
Även i Östros analys är det offentliga budgetsaldot måttstocken för en ansvarsfull ekonomisk politik. Trots att underskott i en lågkonjunktur är naturligt, ibland t o m önskvärt.
Betoningen av budgetdisciplin är ett arv från den kamrersmässigt framgångsrika saneringen av statsfinanserna under 1990-talet.
Det var då Göran Perssons myntade budskapet om att den som är satt i skuld inte är fri - en sanning, men med betydande modifikation.
Statsfinanserna är viktiga, men de kan inte vara det enda som styr den ekonomiska politiken.
Det höga priset för budgetsaneringen - massarbetslöshet och nedskärningar i välfärden - och hur en annorlunda saneringspolitik kunnat se ut har Socialdemokraterna aldrig på allvar diskuterat.
Vi vet numera att en tredjedel av de som blir arbetslösa riskerar att slås ut för lång tid från arbetsmarknaden.
Det är ett oerhört mänskligt pris, men också en samhällsekonomisk börda av stora mått.
Därför finns starka skäl att gå mycket långt i ansträngningarna för att hålla arbetslösheten nere.
Kostnaden för dagens sysselsättningsförluster kommer att vara en broms på svensk ekonomi under lång tid framöver.
Anders Borgs politik är ett misslyckande, inte för att konjunkturen störtdök och en massa jobb försvann, utan för att han ensidigt värnar budgetsaldot på bekostnad av jobben.
Socialdemokraternas alternativ - att bevara fler jobb i kommuner och landsting, satsningar på infrastruktur och grön teknik, mer pengar till att rusta de arbetslösa inför den kommande uppgången - leder till ett kortsiktigt högre budgetunderskott.
Men det är en långsiktigt mer ansvarsfull politik.
När Thomas Östros driver hem dessa poänger har han goda förutsättningar att vinna matchen.