I kommunfullmäktigevalet i Pajala 2014 fick Socialdemokraterna starka 46 procent.
Glädjen över det goda valresultatet blev dock kortvarig. De efterföljande åren präglades av hårda interna strider i partiet.
På insändarsidan i NSD 20 januari 2017 skrev S-veteranen Henrik Pekkari om sina upplevelser av partimötena i Pajala. Hans bild var att de präglades av ord som ”hat, hot och bort”.
Enligt Pekkari avbröts talare med kommentarer som kryddades med svordomar och andra fula ord.
Det var en allt annan än vacker bild av stämningsläget socialdemokratiska partivänner emellan.
Det gjordes tappra försök att medla mellan de stridande falangerna. Men det gick inte. Inför valet 2018 sprack partiet i Pajala i två stora bitar.
• Den officiella S-listan, som toppades av Ulrica Hammarström, fick 29,2 procent.
• Den andra listan, "Framtid S", med Jonny Lantto som förstanamn, fick 19,1 procent.
Valresultatet gjorde det att länge var oklart hur det skulle gå med S-styret i Pajala.
Till sist lyckades emellertid Ulrica Hammarström förhandla fram lösning tillsammans med Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. Följaktligen kunde en försvagad socialdemokrati behålla styråran i kommunen.
Den positionen är dock allt annat än självklar om den lokala socialdemokratin fortsätter att vara splittrad. Det finns andra krafter som utmanar.
Därför är det bra att tidigare S-kommunalrådet Bengt Niska nu manar de lokala partimedlemmarna att samlas under gemensam flagg inför valet 2022.
"Det borde vara läge för försoning", säger han i en NSD-intervju 16 oktober.
Med rätta påminner han om det gamla slagordet "enade vi stå – söndrade vi falla".
Niskas ord är givetvis också giltiga för socialdemokratin i Luleå, som nu upplever en ny kraftig höststorm efter Lenita Ericsons plötsliga avhopp från posten som kommunstyrelsens ordförande.
Alla lokala socialdemokrater måste besinna sitt ansvar och agera konstruktivt för att lösa problemen – oavsett om de heter Anders Öberg, Yvonne Stålnacke, Kent Ögren, Daniel Smirat, Nils Harnesk, Helene Geelnard eller något annat.
Ingen – mer än socialdemokratins politiska motståndare och dramatörstande nyhetsmedier– är betjänt av det politiska samtalet i partiet brutaliseras, polariseras och förvandlas till en simpel gyttjebrottning.
Det går att diskutera politik, organisation och ledarskap i öppna, schyssta och demokratiska former, utan personangrepp och krav på utrensningar.
Många i S har skäl att begrunda Bengt Niskas kloka ord i NSD 16 oktober. Det är hög tid att bringa reda i röran.