Dags att agera
Marknaden har misslyckats. Nu måste politiken ta ansvar.
Kurvorna pekar nedåt. Nu måste finansminister Anders Borg (m) och regeringen ändra kurs.
Foto: Marc Femenia / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Under oktober låg antalet varslade på samma nivåer som de värsta krisåren på 1990-talet. Hittills november har i genomsnitt 500 personer varslats varje dag.
Samtidigt tvingas kommuner och landsting dra åt svångremmen.
Tusentals kommunanställda riskerar att rationaliseras bort.
Den snabba nedgången har tagit många på sängen. Den budget och finansplan som finansminister Anders Borg (m) presenterade tidigare i höst är redan överspelad.
Sent om sider har Borg medgivit att prognoserna i finansplanen inte längre stämmer. Vid en presskonferens 17 november konstaterade han att arbetslösheten kommer att bli betydligt högre än regeringen räknade med bara för en månad sedan.
När det gäller bank- och finanskrisen ska Borg ha ett erkännnade för att han agerat snabbt och resolut. Regeringen har lovat stöd och hjälp till bankerna.
Men när det gäller jobb- och varselkrisen har Borg och hans regeringskamrater varit rent ut sagt handfallna.
Förklaringen till passiviteten är enkel. Verkligheten stämmer inte med de borgerliga teoriböckerna.
De borgerliga gick till val på ett enkelt och slagkraftigt budskap. Lägre skatter skulle ge fler jobb. Nu har regeringen sänkt skatterna med nästan 100 miljarder kronor, men jobben blir ändå inte fler.
I stället upplever Sverige den värsta nedgången på arbetsmarknaden sedan början av 1990-talet, när landet senast hade borgerlig regering. En del gör till och med jämförelser med 1930-talet. Den borgerliga sysselsättningsstrategin har havererat.
Det borde leda till ett radikalt om - och nytänkande i finansdepartementet och statsrådsberedningen. Fler skattelättnader för de som redan har jobb och goda inkomster, som i senaste statsbudgeten, är ingen lösning på jobbkrisen.
Nu krävs i stället klassisk rödgrön konjunkturpolitik, i linje med de förslag som presenterats av den socialdemokratiske finansministerkandidaten Thomas Östros.
Höjda statsbidrag till kommuner och landsting kan trygga både jobb och kvalitet i vård och omsorg.
ROT-avdrag och stimulanser för att bygga fler hyresrätter kan väcka liv i den snart stendöda bygg- och bostadsmarknaden.
Redan planerade väg- och järnvägsinvesteringar borde dras igång omedelbart.
Det blir billigare att göra sådana satsningar i lågkonjunktur, samtidigt som de bidrar till att pressa ned arbetslösheten.
Statsbidraget för offentliga klimatinvesteringar (klimp) bör återinföras. Pengar från statliga Vattenfall bör användas för att utveckla svensk miljöteknik, som s och mp föreslår i programmet "Industri 2.0".
Ett extra barnbidrag i december, som Östros föreslår, kan bidra till att hålla uppe konsumtionen och efterfrågan i handeln.
Likaså behövs betydligt större satsningar på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för de som nu drabbas av arbetslöshet.
När det är lågkonjunktur på arbetsmarknaden ska det vara högkonjunktur i utbildningssystemen, som gamle finansministern Allan Larsson (s) sa en gång i tiden.
Det svider säkert i hjärtat för en ideologiskt övertygad marknadsliberal som Anders Borg att lägga om kursen och genomföra större offentliga investeringar. Men det är precis vad svensk ekonomi behöver just nu.
Marknaden har misslyckats. Nu gäller det att politiken går in och tar ansvar för jobb och utveckling.
Den offentliga sektorn måste användas som en motor i samhällsekonomin.