Det var meningen att Handelsanställdas förbund, som organiserar ungefär 160 000 löntagare i främst butiker och lager, skulle samlas till kongress i Umeå 5-9 maj. Men pandemin har vänt upp och ned på allt.
Istället kommer kongressen att delas upp i två delar – en digital samling 5-6 maj och sedan räknar Handels med att kunna genomföra resten av kongressen i Umeå 11-13 januari nästa år.
En av de frågor som blir central är så klart arbetsmiljön för förbundets medlemmar. Skillnaderna i arbetsvillkor har blivit mycket tydliga under pandemin.
Butikspersonal och lagerarbetare kan inte jobba hemifrån och undvika kontakten med andra. De måste vara på jobbet för att få fram varor och ge kunderna service. Följaktligen löper de större risk att utsättas för smitta än många tjänstemannayrken.
Många arbetsgivare har tagit ett stort ansvar för att skydda personalen Men det finns också brister i det lokala arbetsmiljöarbetet.
Handels har låtit göra en enkät bland 900 skyddsombud. Enligt undersökningen har två tredjedelar av butikerna bedömt riskerna kring att anställda eller kunder smittas av corona. Men riskbedömningen har varit otillräcklig, menar fyra av tio skyddsombud.
De anställda har sällan varit med i arbetet med riskbedömning och dessutom är det bara en tredjedel av handlarna som fullt ut åtgärdat de brister som framkommit.
Handsprit och markeringar i golvet är den vanligaste skyddsåtgärden. Få butiker har dock utsett ansvariga som ska övervaka trängseln. Bara en tredjedel av butikerna har detta, trots att det är en viktig uppmaning i hela samhället att man ska kunna hålla avstånd.
Engångshandskar och munskydd som anställda kan använda om de vill är ännu ovanligare. Och bara 16 procent av butikerna har infört kontantfritt för att minimera smitta.
"Det är butiksägare som har det yttersta ansvaret för både arbetsmiljön för anställda och kundernas säkerhet. Om man inte redan tagit detta ansvar är det läge att göra det nu. Det är dags att skärpa sig", markerar helt riktigt Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.
Det är även en signal till regeringen om att det behöver satsas mer på Arbetsmiljöverket. Det behövs fler arbetsmiljöinspektörer som kan sätta press på mindre nogräknade arbetsgivare och stötta det lokala arbetsmiljöarbetet.
Sverige är för närvarande klart sämre än Finland, Norge och Danmark när det gäller antalet arbetsmiljöinspektörer. Därför det en satsning som borde prioriteras i nästa statsbudget.
En höjning av anslagen med 100 miljoner kr betyder inte så mycket för statsbudgeten i sin helhet. Men det skulle ha stor betydelse för att stärka arbetsmiljöarbetet inom handeln och andra delar av arbetsmarknaden.