Bussolyckan på Bergnäset ger hopp

Kanske kan dagen då skolbussen körde i diket vara starten på ett nytt sätt att hantera upphandlad verksamhet som inte sköter sitt jobb, skriver NSD:s politiska redaktör Veronica Palm.

Det vore befriande om vi nu lämnar den tiden när sossar inte vågade och borgare inte ville bryta dåliga avtal med privata utförare.

Det vore befriande om vi nu lämnar den tiden när sossar inte vågade och borgare inte ville bryta dåliga avtal med privata utförare.

Foto: Lars-Göran Norlin

Ledare2024-10-30 05:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Jag är inte så lättimponerad, men måste säga att jag aldrig skådat en bättre krishantering än den som skedde efter att skolbussen körde i diket på Bergnäset. 

Det här ger hopp, både för de barn som behöver en trygg resa till skolan och för det offentligas möjlighet att ge medborgarna den bästa möjliga service för sina skattepengar.

När en krissituation uppstår så måste man fråga sig vad krisen egentligen består av. 

Alltför ofta tror beslutsfattare att det är kommunikation som är problemet. Då köper de in en dyr PR-byrå som ska förklara varför det som hänt har hänt och varför det inte är så farligt som det verkar. 

Sällan är kommunikation problemet, utan att det faktiskt har hänt något riktigt – som att en buss med skolbarn åker av vägen.

Ingen PR-byrå i världen kan förklara bort det som verkligen hände. Och ingen beslutsfattare kan försvara det.

Redan vid den första rapporteringen från olyckan kom vittnesmål om att föraren hade somnat vid ratten. 

Jag googlade runt och förstod snabbt att skolbussrna från Sörbyarna körs sedan i höstas av Nobina, Nordens största privata kollektivtrafikföretag med sitt Sverigekontor i Solna. 

Jaha, tänker jag. Ännu en berättelse om slimmade upphandlingar, pressade förare och drabbade resenärer – barn i det här fallet. 

Och jo, så var det ju, men sedan kom överraskningen. 

Krisen hanterades som en riktig kris. Ingen PR-byrå anlitades för att lägga ut dimridåer och ingen stammande politiker gömde sig bakom att det var en upphandlad verksamhet. Tvärtom.

Redan samma dag informerade Luleås kommunalråd Fredrik Hansson (S) tillsammans med Länstrafiken i Norrbotten om att de bryter avtalet med Nobina.

Kors i taket, tänker jag. Det här är något nytt och modigt. 

Kanske kan dagen då skolbussen körde i diket vara starten på ett nytt sätt att hantera upphandlad verksamhet som inte sköter sitt jobb.

Det kanske är slutet på hemtjänstföretag som suger ut skattepengar, men inte ger de äldre en värdig omsorg. 

På skolföretag som håvar in skolpeng och ger eleverna glädjebetyg i stället för kunskaper. 

Och på bussbolag som väljer att bara köra lönsamma linjer, men ändå inte ger resenärerna en trygg resa.

Mindre än en vecka efter olyckan säger nu Länstrafiken att de har ett nytt avtal för busstrafiken till Sörbyarna, alltså de bussar som också tjänar som skolbuss.

Imponerande snabbt. 

Jag hoppas verkligen att fler beslutsfattare tar lärdom av det Luleå gjort den senaste veckan. 

Det vore befriande om vi nu lämnar den tiden när sossar inte vågade och borgare inte ville bryta dåliga avtal med privata utförare.