Bruttonationallyckan

Kungariket Bhutan använder sedan lång tid tillbaka ett mått för bruttonationallycka, BNL, i sin budgetprocess.

Foto:

Ledare2010-01-04 08:20
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
När bilar sitter fast i en trafikstockning och avgasmolnen tilltar - då växer bruttonationalprodukten, BNP.
För i köerna förbrukas mer bensin.
Byggande och drift av fängelser bidrar också till ökad BNP.
I USA sitter tio gånger fler personer i fängelse än i andra industrialiserade länder. De många fångarna bidrar alltså till att blåsa upp den amerikanska tillväxten.
Två exempel på hur illa BNP, vårt vanligaste mått på ekonomisk tillväxt, lämpar sig för att mäta ökad levnadsstandard.

Kritik mot den överdrivna fokuseringen på BNP har luftats under lång tid. Ofta från vänster och ofta med grön anstrykning.
Den kritiken får nu stöd från oväntat håll. Förra året tillsatte den franske presidenten Nicolas Sarkozy en kommission med uppgift att analysera problemen med nuvarande BNP-mått och föreslå alternativa sätt att mäta välstånd.
Ledaren för kommissionen blev Joseph Stiglitz, den ansedde amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi.

Den slutrapport som kommissionen för en tid sedan lämnade ger på många punkter tillväxtkritikerna rätt.
Kommissionen konstaterar att BNP-måttet har stora brister. En av de allvarligaste är att BNP inte tar hänsyn till miljökonsekvenserna av tillväxten, att en hög BNP-tillväxt som byggs på rovdrift av miljön kan leda till lägre välstånd i framtiden.
Ett annat problem är att BNP inte tar hänsyn till fördelningen av välståndet. Om inkomstökningen hamnar hos en liten klick redan rika kan BNP per capita öka samtidigt som majoriteten av befolkningen blir fattigare.

Det stora grundläggande problemet är att man inte kan sätta likhetstecken mellan ekonomisk tillväxt och ökat välstånd.
Om vi tror att hög BNP-tillväxt är måttet på framgång då kommer vi också att sträva efter att öka BNP, även om det inte förbättrar vårt framtida välstånd.

En enda siffra kan inte fånga något så komplext som framstegen i ett samhälle, konstaterar kommissionen. Det behövs fler indikatorer som kan ge en bredare bild av utvecklingen.
Framför allt är det dags att skifta fokus från mätning av ekonomisk produktion till mått på människors levnadsförhållanden.
Hälsa, utbildning, politiskt inflytande, sociala relationer, miljöeffekter, social och fysisk trygghet, är exempel på variabler som kommissionen vill ha med i ett sådant bredare mått.
Ekonomisk och materiell standard bör också ingå, men då mått på hushållsinkomst och konsumtion snarare än produktion.

Till sist handlar det om vår upplevelse av välstånd och lycka. Och de värderingarna varierar naturligtvis från individ till individ.
Kungariket Bhutan använder sedan lång tid tillbaka ett mått för bruttonationallycka, BNL, i sin budgetprocess.
Måttet bygger på uppgifter om uthållig utveckling, bevarande av kulturella värden och miljö och en god politisk styrning.
Flummigt? Ja, något.
Men knappast värre än dagens dyrkan av BNP.