Några dagar före folkomröstningen om EU 1994 höll dåvarande arbetsmarknadsministern Anders Sundström (S) en presskonferens.
"EU är en bra vän för regionalpolitiken", sa han.
Ett kvarts sekel senare ber jag Erik Bergkvist (S), nyvald Europaparlamentariker från Umeå, kommentera Sundströms gamla uttalande.
"Jag håller med Anders Sundström. Dels för att EU bidrar med pengar till regionalpolitiken. Dels har EU-medlemskapet medverkat till att utveckla samarbetet mellan regionerna i Europa", säger han.
Enligt Bergkvist var EU-tillskottet för de fyra nordligaste länen (Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) 4,2 miljarder kr under programperioden 2007-2013. För innevarande mandatperiod 2014-2020 handlar det om ungefär 3,5 miljarder kr.
"I Västerbotten har vi använt de regionala fonderna för att bygga ett av Sveriges bästa bredband. Pengarna gör skillnad", säger Bergkvist.
Även i Norrbotten finns flera exempel på hur EU-pengarna kommer till användning.
• Genom projektet Pegin XL hjälps små och medelstora företag i Norrbotten att expandera utanför den egna regionen. Till exempel kommer ett permanent exportkontor att etableras i regionen.
• Projektet Snöakademin vid Luleå Tekniska Universitet syftar till att utveckla snö- och iskunskap för regionens näringsliv.
• Projektet Business Capacity Development in Swedish Lapland har som mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag inom besöksnäringen i norr.
Viktigast av allt är dock att EU-medlemskapet ger Sverige full tillgång till hela EU:s inre marknad. Svenska företag har samma möjligheter som andra europeiska företag att sälja sina varor och tjänster i sammanlagt 28 länder med 513 miljoner invånare.
Särskilt viktigt är det för en region som Norrbotten med massor av tung exportindustri.
Sverige tjänar hela 29 miljarder euro, ungefär 300 miljarder kr, varje år på EU:s inre marknad, enligt en aktuell rapport från EU-kommissionen.
Dessa inkomster är i sin tur en grund för att kunna upprätthålla och utveckla välfärden i Sverige. Men då är det också viktigt med en välfärds- och fördelningspolitik som ser till att vinsterna kommer folkflertalet till del.
Det perspektivet måste också sättas främst när EU:s medlemsländer så småningom förhandlar fram och spikar EU:s nya långtidsbudget för perioden 2021-2027. Människor måste se att EU gör nytta för deras vardag och verklighet.
I annat fall är risken stor för att EU-fientliga, auktoritära och högernationalistiska stämningar får ännu mer vind i seglen.