När Sverige gick med i EU (Europeiska unionen) 1995 infördes det särskilda Norrlandsstödet för lantbrukarna i norra Sverige.
Det ansågs motiverat för att stötta jordbruk med långa avstånd till de stora marknaderna och sämre produktionsförutsättningar än i de södra delarna av landet.
Under mer än två decennier låg dock Norrlandsstödet kvar på exakt samma nivå som 1995, vilket fick till följd att pris- och kostnadsökningar käkade upp stora delar av subventionen.
Både borgerliga och socialdemokratiska finansministrar sa nej till att höja. De påstod att EU-kommissionen skulle sätta käppar i hjulen och hävda att en höjning av Norrlandsstödet snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.
Under sin tid som landsbygdsminister 2014-2019 visade emellertid socialdemokraten Sven-Erik Bucht från Karungi i Norrbotten att det gick att både förstärka Norrlandsstödet och få acceptans hos EU-kommissionen.
Trendbrottet kom i budgeten för 2018. Under budgetmanglingen gick dåvarande finansministern Magdalena Andersson med på en kraftig uppräkning av Norrlandsstödet. Det blev 100 miljoner kr mer – en ökning med hela 35 procent jämfört med budgetåret 2017.
Bucht och regeringen fick även grönt ljus från EU-kommissionen. Och i mars 2019 kunde förändringen träda i kraft till glädje för alla bönder i norra Sverige.
”Det är otroligt positivt för mjölkproduktionen här uppe i Norrland”, sa Helena Ågren, mjölkbonde från Vännäs, till tidningen ATL.
”Regeringen menar faktiskt allvar när man pratar om en ökad livsmedelsproduktion i hela landet”, sa Håkan Nilsson, ordförande för LRF i Jämtland.
Nu, som en del av S-regeringens och Centerpartiets stora stödpaket till jordbruket, sker dessutom en ny höjning av Norrlandsstödet.
Hela paketet uppgår till omkring 2,1 miljarder kr. Därav går 50 miljoner kr till en uppräkning av Norrlandsstödet.
Det betyder att Norrlandsstödet i fortsättningen kommer att uppgå till sammanlagt 461 miljoner kronor per år – ett betydelsefullt tillskott för landsbygden i norr och för många lantbruksföretag som kämpar med lönsamheten.
Med tanke på kriget i Ukraina, som innebär kraftigt stigande kostnader för svenskt lantbruk, är insatsen dessutom lätt att motivera. I en orolig värld behöver Sveriges livsmedelsproduktion stärkas och landet nå en större grad av självförsörjning.
"Svenskt lantbruk och vår matproduktion är helt avgörande för totalförsvaret. Sverige har inte råd att ta några risker när det gäller livsmedelsförsörjningen", påpekar med rätta Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, som tagit fram stödpaketet i samarbete med finansminister Mikael Damberg (S).