Borg har tappat kontrollen

KI (Konjunkturinstitutet) räknar med att 100 000 personer kommer att bli permanent utslagna. Finansminister Anders Borg (M) försöker tona fram som en ansvarsfull statsman med koll på både jobb och ekonomi.

Anders Borg (M) har slösat bort överskotten i de offentliga finanserna på massiva skattesänkningar för dem redan har det gott ställt.

Anders Borg (M) har slösat bort överskotten i de offentliga finanserna på massiva skattesänkningar för dem redan har det gott ställt.

Foto: Anders Wiklund / SCANPIX /

Ledare2009-04-16 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Finansminister Anders Borg (M) försöker tona fram som en ansvarsfull statsman med koll på både jobb och ekonomi. Men den som lusläser regeringens ekonomisk-politiska vårproposition kan konstatera att läget verkligen inte är under kontroll.
Regeringens egna prognoser visar att utanförskapet kommer att öka med 200 000 personer från 2008 till 2010. Socialbidragskostnaderna för kommunerna beräknas stiga med hela 50 procent under perioden 2007-2012! Det betyder fem miljarder kronor i merkostnader och att regeringens extrapengar till kommunerna nästa år äts upp nästan helt av stigande socialbidragskostnader.
Nästan 12 procent beräknas stå utanför arbetsmarknaden om två år. Redan i dag är 25 procent av landets ungdomar arbetslösa.

Borg skyller på konjunkturen och den internationella finanskrisen, men det är inte hela förklaringen. Faktum är att svensk ekonomi försvagas mer än EU-snittet. Bruttonationalprodukten (BNP) minskar mer i Sverige än andra europeiska länder. Arbetslösheten, i synnerhet ungdomsarbetslösheten, stiger mer i Sverige än nästan alla andra EU-länder.
Förmodligen hänger det samman med att konsumtionen utvecklas svagare i Sverige än andra EU-länder. Det har i sin tur sin förklaring i regeringens besparingar i a-kassan och sjukförsäkringen. Svenskarna håller hårdare i plånboken, eftersom de känner större osäkerhet om den ekonomiska tryggheten vid sjukdom eller arbetslöshet.

Borg har dessutom bäddat sällsynt illa för att möta den ekonomiska nedgången. 2006 hade de offentliga finanserna ett överskott på 70 miljarder kronor. Det har Borg slösat bort på en massiv skattesänkningspolitik.
Under mandatperioden har Borg sänkt skatterna med totalt 85 miljarder kronor. Enbart i år sänks inkomstskatterna med 15 miljarder kronor, trots att staten nu går med underskott. Den som har en månadsinkomst på 100 000 kronor får sänkt skatt med 13 000 kronor i år!

Det är pengar som hade gjort större nytta som yrkesutbildning för arbetslösa, kraftigt höjda statsbidrag till kommuner och landsting, större investeringar i vägar och järnvägar eller konsumtionsstimulanser för de som verkligen behöver pengarna (studenter, låginkomstpensionärer, barnfamiljer och andra som lever på marginalen).
Sådana insatser hade kunnat hålla tillbaka arbetslösheten, men nu omvandlas pengarna bara till ökat sparande hos grupper som redan har det gott ställt.

Borg gör ett stort nummer av att 220 000 arbetslösa ska in i jobb- och utvecklingsgarantin samt ungdomsgarantin. Men hallå! Jobbgarantin är ju ingen jobbgaranti. I de flesta fall handlar det bara om återkommande gruppträffar med andra arbetslösa. Bara fyra procent av de som ingår i garantiprogrammen deltar i någon utbildning.
I stället hade det behövts ordentliga satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder med kvalitet - till exempel plusjobb i offentlig sektor, gröna jobb i skogen, friårsvikariat, praktikplatser och yrkesutbildning. Sådana insatser gör att den arbetslöse verkligen får in en fot på arbetsmarknaden. Men den typen av aktiva insatser har tyvärr ingen plats på den borgerliga regeringens agenda.

Fackförbundet ST, som organiserar de flesta anställda vid landets arbetsförmedlingar, är inte heller imponeradt av Borgs politik.
"Jobb- och utvecklingsgarantin bygger idag på att de arbetslösa får gå passiva och vänta på att en åtgärd sätts in, men detta system tycker inte arbetsförmedlarna är bra. Arbetsförmedlarna själva vill istället att en åtgärd sätts igång på direkten så att de arbetslösa slipper gå så länge och vänta", säger Anette Carnehede, ordförande i ST.

Runtom på landets arbetsförmedlingar växer också frustrationen bland de anställda. Sedan 2006 har antalet anställda minskat från 11 000 personer till 9 000 personer. Samtidigt har antalet platser i arbetsmarknadsutbildning nära nog halverats, från 14 000 platser till 7 400 platser.
Följaktligen blir det tuffare för arbetsförmedlarna att erbjuda alternativ för dem som har det svårt på arbetsmarknaden. En krympande skara av frustrerade arbetsförmedlare, utan arbetsmarknadspolitiska verktyg, möter en växande skara av lika frustrerade arbetslösa.

Det betyder att utslagningen på arbetsmarknaden kommer att bli mycket stor under de kommande åren. KI (Konjunkturinstitutet) räknar med att 100 000 personer kommer att bli permanent utslagna.
Det är ett dystert facit för epoken Borg och Reinfeldt. Och det borde bekymra även de som har jobb, goda inkomster och kanske tjänat en hacka på borgarnas skattesänkningar. Det är inget kul att leva i ett samhälle där många halkar efter och otryggheten växer.