”En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna”. Så löd rubriken på en proposition som den dåvarande S-ledda regeringen la på riksdagens bord 2018.
Siktet var inställt på att göra kulturskolan till en angelägenhet för fler. Att öppna och utveckla verksamhet för barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Att minska klasskillnader och ojämlikhet.
Ett led i arbetet blev inrättandet av ett utvecklingsbidrag på 200 miljoner kr för kulturskolan för att, som det heter, "genomföra särskilda insatser för att nå nya målgrupper och nationella minoriteter".
Stödet kan till exempel sökas för att erbjuda gratis öppen verksamhet eller aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning.
Det var ingen stor satsning i statsbudgeten. I en statsbudget som omspänner nästan 1 300 miljarder kronor utgör den mindre än två promille av utgifterna. Men denna lilla kulturreform har ändå haft stor betydelse.
En rapport från Kulturrådet visar att 33 000 nya barn och unga hittade till kulturskolan tack vare bidraget läsåret 20/21. Sannolikt har siffran även stigit under läsåret 21/22, eftersom pandemin avtagit och fler kunnat söka sig till kulturskolans verksamhet.
I statsbudgeten för 2023 föreslår emellertid högerregeringen och nya kulturministern Paris Liljestrand (M) en halvering av det statliga utvecklingsbidraget. 100 miljoner kr kapas bort.
I Dagens Nyheter får beslutet stark kritik av den ideella föreningen Kulturskolerådet. Generalsekreteraren Torgny Sandgren säger att det kommer att få stora konsekvenser.
"Det handlar om motsvarande 40 000 barn eller 400 lärare. Många stora satsningar kommer frysa inne och köerna riskerar att öka. Dessutom kommer det här samtidigt som kommunerna står inför ekonomiskt osäkra tider. Vissa kommer kanske behöva höja kulturskoleavgiften", varnar han.
En annan kritiker är S-riksdagsledamoten Linus Sköld, Älvsbyn, som debatterat frågan med kulturministern i riksdagen.
"Det förstärker ojämlikheten i vilka barn som har tillgång till att utöva kultur, vilket redan med dagens ordning är socioekonomiskt snedfördelat", säger han.
Det är kanske för mycket begärt att en högerregering ska intressera sig för denna ojämlikhet och dessa klasskillnader.
Följderna av regeringens beslut är dock tydliga. Det stärker inte möjligheterna att öppna kulturskolan för fler barn och ungdomar i utsatta förortsområden.
Integrationsarbetet försvagas. Redan stora sociala och kulturella klyftor löper fara att bli ännu större.