Den som söker på ordet bidragsbrott på NSD:s sajt får 58 träffar. Vi kan läsa om 14 personer i Västsverige som dömts till långa fängelsestraff efter att ha tillskansat sig mer än 40 miljoner kronor via ett assistansbolag, en kvinna i Norrköping som jobbade men samtidigt fick 400 000 kr i olika bidrag, en man som lurade A-kassan på 300 000 kr och andra uppseendeväckande fall.
Det är en oerhört provocerande form av brottslighet. I praktiken är den en stöld från dem som bäst behöver samhällets stöd – till exempel funktionshindrade som behöver hjälp eller cancersjuka som behöver sjukpenning för att kunna betala hyran.
Samhällets förmåga att stötta dessa utsatta människor begränsas när kriminella individer skor sig på socialförsäkringssystemen. Samtidigt skadas tilltron till välfärdspolitiken när pengarna hamnar i orätta händer.
Därför måste det alltid vara en huvuduppgift för den som slår vakt om schyssta socialförsäkringar att ta fajten mot dem som fuskar och fifflar.
Från regeringshåll har det skett en del de senaste åren. Straffet för grovt bidragsbrott skärptes 1 januari 2020 och bidragsbrottslagen har utvidgats till att omfatta fler stöd, bidrag och ersättningar. Via statsbudgeten har Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten fått extratillskott för att motverka välfärdsbrott.
Finansminister Magdalena Andersson (S) vill dessutom skapa en ny statlig myndighet som ska motverka fusk och felaktigheter genom "systemövergripande analyser av utbetalningar från välfärdssystemen".
Det är initiativ som leder åt rätt håll. Men regering och riksdag borde också göra det lättare för ansvariga myndigheter att kunna dela information mellan varandra. Dagens vattentäta skott mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket och socialtjänsten utnyttjas tyvärr av kriminella element.
Försäkringskassan får exempelvis inte automatisk information om när en person blivit avvisad, utvisad eller att uppehållstillståndet löpt ut vilket innebär att förmåner kan fortsätta att betalas ut till personer som kanske inte längre befinner sig i Sverige.
Fusk med den personliga assistansen underlättas på grund av att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, trots att de ofta hanterar samma individer, inte har tillgång till varandras uppgifter.
Det kostar en slant att vässa kampen mot bidragsbrotten. Men det är investeringar som har alla förutsättningar att bli lönsamma för staten och skattebetalarna.
Regeringens studier visar att hela 18 miljarder kr varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen – det motsvarar ungefär hälften av alla barnbidrag som betalas ut under ett år!