Baylan gillar banan
Hela den socialdemokratiska riksdagsgruppen står bakom kravet på Norrbotniabanan.
Ibrahim Baylan, socialdemokraternas talesman i trafikpolitiken, tar strid för Norrbotniabanan.
Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Gösta Skoglund, Umeå, var kommunikationsminister 1957-1965. Pitebon Curt Boström satt på posten 1982-85. Broderskaparen Georg Andersson, med rötter i både Norrbotten och Västerbotten, skötte "kommunicken" 1989-1991. Ulrica Messing, Gävle, hade hand om trafikpolitiken förra mandatperioden.
Dagens socialdemokratiske talesman i trafikpolitiken, Ibrahim Baylan, har också starka band till Norrland. Han bor i Umeå och är gift med en tjej från Piteå.
Det är knappast en tillfällighet att norrländska S-politiker har fått den rollen.
Trafikpolitiken är extra viktig för en region med långa avstånd och många stora industrier som är beroende av väl fungerande vägar, järnvägar, hamnar och flygförbindelser. Därför har det varit naturligt att låta norrlänningar att sköta kommunikationsfrågorna.
Baylan har inte heller några svårigheter att vinna stöd för skogslänens viktigaste krav och synpunkter bland övriga ledamöter i den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
"Norrbotniabanan är ett strategiskt järnvägsprojekt för perioden 2010-2021", slår socialdemokraterna fast i sin riksdagsmotion om framtidens infastrukturinvesteringar.
Det vore trevligt med samma klarspråk från den borgerliga regeringen och infrastrukturminister Åsa Torstensson (C). Men regeringen ligger lågt när det gäller Norrbotniabanan.
Baylan och den socialdemokratiska riksdagsgruppen är dessutom beredd att gå utanför statsbudgeten för att finansiera bygget av Norrbotniabanan.
"Vi vill finansiera bygget genom ett lån via Riksgäldskontoret", berättar han.
Även på den punkten skiljer sig S från regeringen, som säger att alla projekt ska finansieras antingen genom traditionella anslag eller via medfinansiering från näringslivet.
20 miljarder kronor i byggkostnad kan låta som väldigt mycket pengar, konstaterar Baylan.
"Men betänk att vi ska använda Norrbotniabanan i 60-100 år. I det perspektivet är 20 miljarder kronor inte så mycket", säger han.
20 miljarder är dessutom ingen stor summa jämfört med de enorma produktionsvärdena i norra Sverige.
"Det industriella produktionsvärdet för industrierna som ligger norr om Umeå uppgår till 55 miljarder kronor varje år", konstaterade Kristina Falk, Norrbotniabanegruppens dåvarande projektledare, i NSD 26 oktober 2006.
Det är också för dessa strategiska exportindustrier - Boliden i Skellefteå, Kappa och SCA i Piteå, SSAB i Luleå, Billerud i Karlsborg m m - som Norrbotnibanan är viktig. Enligt Banverkets beräkningar kan banan ge 30 procent lägre transportkostnader för näringslivet i norra Sverige.
Det betyder stärkt konkurrenskraft och bättre möjligheter för basindustrierna.
De får lättare att vinna exportmarknader, vilket i sin tur är viktigt för hela landet, eftersom industrin i norr står för en stor del av Sveriges nettoexportvärde.
Skogen, malmen och stålet är inga utdöende dinosaurier, utan fortfarande en ryggrad för svensk samhällsekonomi.
Därför är Norrbotniabanan ett projekt av nationell betydelse. Det ligger i hela Sveriges intresse att de norrländska basindustrierna kan fortsätta att växa och utvecklas.
Det har Baylan och s-riksdagsgruppen förstått. Det återstår att se om Åsa Torstensson och regeringen begriper det.