Bäst i klassen?
Den kamerala gnidigheten har ett högt pris i form av högre arbetslöshet och svagare tillväxt.
Finansminister Anders Borg (M) valde att vara bäst i klassen på budgetsaldot, men blev därmed också nästan sämst i klassen på arbetslöshet.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I finansdepartementets senaste prognos väntas tillväxten 2010 bli betydligt högre än vad som antogs för bara knappt två månader sedan, 2 procent istället för en halv procent.
En så kraftig upprevidering på så kort tid säger en del om osäkerheten om det ekonomiska läget just nu. Men mest visar den hur Anders Borg utnyttjar finansdepartementets prognosmakeri för att påverka opinionen.
Prognoser styrs av vilka antaganden som görs och Anders Borgs val av prognosförutsättningar bestäms av vilken politisk effekt han vill uppnå. Just nu vill han visa upp en mer positiv bild av den ekonomiska utvecklingen.
Visst vore det bra om det var sant, men Borgs siffror måste tas med en hel tunna salt.
Att framtidstron bland finansdepartementets ekonomer skulle ökat i en takt av en miljard kronor högre BNP per dag sedan i september är förstås inte trovärdigt. Det handlar naturligtvis om en politisk revidering.
Vid presentationen av prognosuppdateringen verkade Anders Borg vara ganska nöjd med det ekonomiska läget i Sverige.
Att uppemot en halv miljon svenskar kan vara öppet arbetslösa nästa år tycker han visserligen är "bekymmersamt", men det tycks inte störa den allmänna bilden av ljusare tider.
Huvudbudskapet från finansministern är istället att Sverige är bäst i klassen.
"Att vi har bättre förutsättningar att klara en återhämtning än många andra länder är bra. Vi sitter inte i en sits där vi behöver göra omfattande saneringar av offentliga finanser", säger Borg.
Det är sant att Sverige hör till de bästa i EU-klassen när det gäller de offentliga finanserna. Till stor del beror det på att vi (läs: den tidigare socialdemokratiska regeringen) sparat i ladorna.
Men också på att den borgerliga regeringen hållit tillbaka välbehövliga stimulansåtgärder och snålat i ett läge då man borde spenderat istället.
Sverige må vara bland de bästa i klassen när det gäller att hålla i budgeten. Men den kamerala gnidigheten har ett högt pris i form av högre arbetslöshet och svagare tillväxt.
I år väntas Sverige hamna klart under EU-genomsnittet i tillväxt och arbetslöshetstalen har skjutit i höjden snabbare här än på de flesta håll i Europa.
Enligt ett diagram i den brittiska ekonomitidskriften Economist uppvisar bara Spanien, USA och Tjeckien snabbare ökningstal för arbetslösheten än Sverige.
Anders Borg valde att vara bäst i klassen på budgetsaldot, men blev därmed också nästan sämst i klassen på arbetslöshet.
Borg har begått samma misstag som många andra finansministrar, nämligen att stirra sig blind på den statliga budgeten, när det viktiga är tillståndet i hela ekonomin.
Med en halv miljon öppet arbetslösa nästa år är det alldeles för tidigt att tala om en ljusning i ekonomin.
Bäst i klassen på budget är inget att skryta med om man är sämst i klassen på arbetslöshet.