Under senaste året har den stora snackisen i Kirunapolitiken varit notan för det nya badhuset, vilket är högst förståeligt.
Förvisso brukar alla byggen bli dyrare än beräknat. Men kostnadsökningen för badhusbygget i Kiruna är exceptionell. Den sticker ut i jämförelse med i princip alla andra badhusbyggen i vårt avlånga land.
18 februari 2021 hade tidningen Dagens Samhälle en intressant granskning som visar att många kommuner behöver renovera eller bygga nya badhus. 80 procent av anläggningarna byggdes på 1950-, 1960- och 1970-talen och är numera rejält slitna.
Mer än 300 kommunala svenska badhus har nått pensionsåldern, skriver tidningen. Notan för att under de kommande tio åren renovera utslitna anläggningar eller bygga nya går på minst 40 miljarder kronor, beräknar organisationen Svenska Badbranschen.
Därför är det inte konstigt att Kiruna – i likhet med många andra kommuner – behöver investera i ett nytt badhus. Det hade behövt ske även om inte stadsomvandlingen varit ett faktum. Det anmärkningsvärda är hur kostnaderna dragit iväg.
Enligt artikeln i Dagens Samhälle är den normala kostnaden för att bygga ett nytt badhus 35 000 kr per kvadratmeter. Men i Kiruna ligger kostnaden nu på det dubbla – 70 000 kr per kvadratmeter!
I slutet av december tvingades kommunfullmäktige fatta beslut om att tillföra projektet ytterligare 170 miljoner kr för att det ska kunna slutföras. Totalt uppgår notan till 720 miljoner kr.
Dessa 720 miljoner kr ska ställas mot de ursprungliga kalkylerna. Så sent som i februari 2020 fick kommunstyrelsen en föredragning där den beräknade kostnaden låg på 360 miljoner kr, plus minus 10 procent.
Men helt plötsligt blev det alltså dubbelt så dyrt att bygga ett badhus i Kiruna, vilket framstår som både orimligt och obegripligt när man jämför med andra byggprojekt i kommunen.
"Nya gymnasieskolan är ett ännu större projekt, de har inte överskridit budgeten alls, de håller budgeten till 100 procent som det ser ut hittills", konstaterade oppositionspolitikern Mats Taaveniku (S) i NSD 25 december.
I början av februari beslutade kommunstyrelsen sent omsider att inleda en extern granskning. Konsultbyrån KPMG har fått i uppdrag att försöka reda ut vad som egentligen har hänt. Förhoppningsvis kommer rapporten så småningom att räta ut alla frågetecken.
Klart är dock att bygget redan blivit en dyrköpt läxa inför framtiden och en gökunge som äter upp utrymmet för andra angelägna kommunala investeringar.
För andra kommuner, som står i färd med att bygga eller renovera badhus, finns all anledning att se och lära av det som skett i Kiruna för att undvika liknande misstag.