Det finns skäl att påminna om vad som skett i försvars- och säkerhetspolitiken sedan regeringsskiftet 2014. Redan våren 2015 genomfördes vad ÖB beskrev som "ett trendbrott". För första gången på många år skedde en upprustning av den svenska försvarsförmågan.
Därefter har ytterligare steg följt. Värnplikten har återaktiverats. Regementen har återöppnats. Övningsverksamheten har blivit större.
Försvarsbesluten 2015 och 2020 innebär att försvarsanslagen ökar med hela 85 procent under perioden 2014-2025. En sådan nivåhöjning har Sverige inte haft sedan början av 1950-talet.
Parallellt med de nationella insatserna har Sverige utvecklat samarbetet med andra länder. 2016 – under en rödgrön regering – fick Sverige värdlandsavtalet med Nato och sedan 2014 har Sverige ingått ett 20-tal militära samarbetsavtal med andra länder.
Ett exempel är försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF). Ett annat är den fördjupade relationen med Finland.
Det är en försvarspolitisk aktivitet som Sverige inte upplevt sedan det kalla krigets dagar – och skälet stavas Vladimir Putin.
Under Putins styre har Ryssland utvecklats till en aggressiv, brutal och mer oförutsägbar aktör, vilket påverkar hela Europa (inklusive Sverige och Norden).
Därför har försvaret varit högprioriterat i varje S-budget sedan 2014.
Den nya politiken börjar nu även synas runtom i landet. På nytt rycker ungdomar in för att göra lumpen i Boden, Arvidsjaur, Luleå, Eksjö och Karlskrona. Soldater och militära fordon rör sig återigen på Gotland och i Norrbotten. Sverige har höjt garden.
Under torsdagen kom dessutom besked om att Sverige ska stärka försvaret ännu mer.
På sikt ska försvarsanslagen uppgå till två procent av BNP (bruttonationalprodukten). Det ska ske så fort som det är praktiskt möjligt, understryker statsminister Magdalena Andersson (S).
Hur snabbt det kommer att gå är dock svårt att säga. Som försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar tar det tid att leverera material, utbilda militärer och genomföra övningar. Försvaret blir inte starkare bara för att politikerna skriver ett procenttal på ett papper. Men regeringens mål är glasklart: Det ska ske en kraftig förstärkning av den svenska försvarsförmågan.
Med tanke på det som nu sker i Ukraina är det både välmotiverat och rimligt.
Även Sverige måste ha en beredskap för att det värsta faktiskt kan ske.