Även glesbygden drabbas

Spanska sjukan slog mycket hårt mot lilla Arjeplog.

Spanska sjukan drabbade världen hårt 1918-1920. Bilden är från gymnastiksalen i gamla läroverket i Östersund, som gjordes om till provisoriskt sjukhus.

Spanska sjukan drabbade världen hårt 1918-1920. Bilden är från gymnastiksalen i gamla läroverket i Östersund, som gjordes om till provisoriskt sjukhus.

Foto: TT

Ledare2020-03-21 04:47
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I diskussionen på sociala medier ser jag en del norrbottningar som tröstar sig med att de bor i en glesbebyggd del av Sverige, vilket anses minska risken för smittspridning.

Det finns dessvärre inga garantier för någon, inte ens i Norrbotten.

Det räcker  med att studera historien. Spanska sjukan, som drog genom världen 1918-1920, drabbade faktiskt Norrlands inland extra hårt.

Jämtland var mycket utsatt och Arjeplogs kommun i Norrbotten hade den största andelen döda i Sverige med nästan tre procent av kommuninvånarna.

I Piteå-Tidningen läser jag att inte mindre än 51 personer begravdes i denna lilla inlandskommunen påskdagen 1920.

Spanska sjukan misstänks ha spridits norrut via människor som reste med tågen längs Inlandsbanan. Jörn, som hade järnvägsstation, hörde också till de orter som påverkades starkt.

"I Arjeplog dog 78 personer till följd av pandemin, 42 barn blev faderslösa. De centrala delarna klarade sig relativt bra jämfört med de mindre byarna. Värst hade man det kring Piteälven där det finns riktigt hemska historier om spädbarn som försökt dia sin döda mor, hur man åt bark från möblerna och svalt", säger hembygdsforskaren Lennart Öhman i PT.

Noterbart är dessutom att spanska sjukan nådde Arjeplog senare än andra delar av Sverige och världen.

I övriga Sverige nådde epidemin sin kulmen i oktober-november 1918. Men Arjeplog drabbades alltså först 1920, när världen hade börjat sänka garden och dra en lättnadens suck för att det värsta vara över.

Detta bör vara en lärdom även för vår tid. Norrbotten är ingen isolerad ö. Även den som bor i Vittangi, Vuollerim, Vitvattnet och andra norrbottniska småbyar gör klokt i att lyssna på Folkhälsomyndighetens råd och uppmaningar om covid-19.

• Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

• Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smittan från att spridas till din omgivning eller dina händer.

• Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.

• Gör vad du kan skydda de äldre från smittan. Ha ingen närkontakt med personer som är 70 år och äldre om det inte är helt nödvändigt.

Alla har ett ansvar för att minska smittspridningen.

Det handlar om solidaritet med utsatta grupper – åldringar och kroniskt sjuka – och om att göra vad som står till buds för att sjukvården ska klara av att hantera sina många och svåra arbetsuppgifter under den närmaste tiden.