9 juni firar ögruppen Åland 100 år av självstyrelse som svenskspråkigt landskap i Finland. Det betyder att ålänningarna vart fjärde år väljer ett eget parlament, lagtinget, som stiftar lagar om exempelvis hälso- och sjukvård, miljö, undervisning, kultur- och fornminnesvård, näringspolitik, trafik, kommunförvaltning med mera.
Men det finns även många områden där Åland lyder direkt under Finlands regering och riksdag. Dit hör bland annat utrikespolitiken, tullar, domstolar, den statliga beskattningen och arbetsrätten.
Ända sedan Parisfreden 1856 har Åland också varit en demilitariserad zon. Demilitariseringen innebär att militära styrkor, anläggningar och befästningar inte får förekomma på öarna.
Sedan 1921 är Åland, enligt internationella avtal, dessutom ett neutraliserat område. Det betyder att alla krigshandlingar mot eller inom Åland är otillåtna. Enligt samma överenskommelser har dock har Finland vid ett angrepp inte bara rätt utan även skyldighet att försvara Ålands neutralisering.
Det har varit en ordning som tjänat Sverige, Finland och ålänningarna väl. Öarna har utvecklats till ett fredligt och demokratiskt välfärdssamhälle mitt i Norden.
Men frågan är hur denna ordning fungerar i ett Europa där ett stort land (läs: Vladimir Putins Ryssland) struntar i folkrätten, FN-stadgan och alla internationella överenskommelser. Då finns inga garantier för något eller någon.
Finland har sin rätt att försvara Åland. Men demilitariseringen skapar problem för försvarsplaneringen. Den innebär att Finland inte får ha fast militär närvaro på Åland. Besök av militära fartyg och luftstridskrafter är hårt reglerade.
Därför finns nu en diskussion i Finland om hur Åland kan försvaras på bästa sätt. Till exempel föreslog riksdagens talman Matti Vanhanen (C) nyligen att Åland på egen hand borde bjuda in finska trupper till öarna.
"Ur totalförsvarets synvinkel vore det bäst om det fanns stationära trupper på Åland eftersom Finland ändå är förpliktigat att beskydda Åland", sa Vanhanen vid ett evenemang hos Centerpartiet.
Vanhanen intygar att han inte är ute efter att ändra på Ålands särställning men hoppas på aktivitet från åländsk sida.
"Initiativet bör komma från Åland självt. Landskapets självstyrelse fyller 100 år och jag är själv på väg dit på besök. Kanske lägger ålänningarna fram ett förslag då?", fortsatte Vanhanen.
Det är så klart en känslig fråga för Finland, Åland och hela Norden. Men det är inte konstigt att den aktualiseras när Ryssland agerar aggressivt och oberäkneligt mot sin omvärld.
Åland har ett strategiskt läge mitt i Östersjön och måste kunna försvaras i händelse av ett krig eller en kris i norra Europa.