Åtta myter om a-kassan
TCO-rapporten sågar Anders Borgs och Sven-Otto Littorins argument.
Sture Nordh, ordförande i partipolitiskt obundna TCO, sågar argumenten för sänkt a-kassa.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Oron över ekonomin får fler att hålla hårdare i plånboken. Därmed tvingas företagen att varsla ännu fler. Vi hamnar i en ond cirkel.
Arbetsförmedlingen konstaterar att fem procent av arbetskraften eller 234 000 personer gick arbetslösa redan i juni. I synnerhet ökar arbetslösheten bland ungdomar.
De som drabbas av arbetslöshet hamnar i en tuff social och ekonomisk situation. Den som fortfarande lever i villfarelsen att arbetslösa lever gott och skär guld med täljkniv borde läsa rapporten "Åtta myter om a-kassan", som tagits fram av partipolitiskt obundna TCO (Tjänstemännens centralorganisation).
TCO:s faktaspäckade rapport totalsågar argumenten som brukar användas av finansminister Anders Borg (M), arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M) ochborgerliga opinionsbildare.
Myt 1: Alla får 80 procent av lönen i a-kassa. Sanningen: Bara var fjärde arbetslös får ut 80 procent av inkomsten från a-kassan.
Myt 2: Även om a-kassan inte räcker har de flesta en facklig inkomstförsäkring. Sanningen: Både LO och TCO uppskattar att siffran är mindre än 40 procent.
Myt 3: Alla har inkomstskydd vid arbetslöshet. Sanningen: Villkoren för att få ersättning är stentuffa.Till exempel krävs medlemskap i arbetslöshetskassa under en sammanhängande tid av 12 månader och att man förvärvsarbetat under minst sex kalendermånader.
Myt 4: Svenska a-kassan är bäst i världen. Sanningen: Den svenska a-kassan är sämre än i många andra europeiska länder. Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge hör till dem som har generösare a-kassa.
Myt 5: Regeringen sänker a-kasseavgiften. Sanningen: Regeringen har bestämt att avgiften till a-kassan ska öka när arbetslösheten ökar. Det betyder att a-kassor med stigande arbetslöshet - till exempel Kommunal och IF Metall - upplever kraftigt höjda avgifter för närvarande.
Myt 6: Det var bara äldre som lämnade a-kassan under 2007-2008. Sanningen: Av dem som lämnade a-kassan var över hälften under 55 år.
Myt 7: Regeringen var tvungen att spara i a-kassan. Sanningen: Arbetslöshetsförsäkringen gick med totalt 36 miljarder kronor i överskott under 2007 och 2008!
Myt 8: Hög ersättning från a-kassan är dåligt för samhällsekonomin. Sanningen: En generös a-kassa gynnar omställning och produktivitet. Ett flertal studier pekar på att en väl utbyggd arbetslöshetsförsäkring ökar efterfrågan på mer riskfyllda och högproduktiva jobb, skriver TCO. Trygga människor vågar mer, helt enkelt.
Med andra ord: Det är en felsyn att stödet och tryggheten, när man drabbas av arbetslöshet, är ett hinder för jobb och ekonomisk tillväxt. I stället medverkar bra sociala trygghetsssystem till att underlätta strukturförändringar.
Strukturomvandlingen i näringslivet pågår ju ständigt. Ny teknik, ny arbetsorganisation, nya processer och nya idéer gör att arbetsmarknaden förändras varje dag. Gamla jobb försvinner. Nya jobb tillkommer.
Det innebär att de flesta löper risk att bli arbetslös någon gång. Därför fyller arbetslöshetsförsäkringen en viktig funktion.
Den ger den enskilde stöd och ekonomisk trygghet när samhället och arbetsmarknaden förändras.
Man ska inte behöva gå från hus och hem och riva upp hela tillvaron, om man förlorar jobbet.
A-kassan och andra trygghetssystem innebär således att människor inte behöver känna samma rädsla och oro inför samhällsförändringarna.
Bra trygghetssystem medverkar därmed till att göra löntagarna mer förändringsbenägna.
Därför är a-kassan ingen gammal, förlegad institution. En generös arbetslöshetsförsäkring är ett självklart inslag i ett modernt och framtidsnriktat samhälle.