Att mäta framgång

För en vecka sedan startades Läkaruppropet, som en reaktion på att vinst går före patienter.

För en vecka sedan startades Läkaruppropet, som en reaktion på att vinst går före patienter.

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

LEDARE2013-06-27 07:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

”Rasism hör ihop med låg intelligens visar forskning” är rubriken till en gammal artikel i tidningen Metro (3 februari 2012). Under årets midsommarhelg återuppstod den och började delas i sociala medier. Många verkade tycka artikeln var väldigt rolig, och menade att detta är beviset på att rasism är dåligt. Flera hånade främlingsfientliga och kallade dem korkade.

Jag blev illa till mods av detta och stängde av datorn.

När något går med plus är det bra, och när något går med minus är det dåligt. Det brukar ses som en regel. För några veckor sedan kom en rapport om invandringens ekonomiska följder, gjord av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Invandring är en het fråga i många europeiska länder.

Många partier i Europa, till exempel Sverigedemokraterna, brukar efterfråga statistik på vad invandringen kostar. Om ett land tjänar på att ta emot invandrare eller inte tas som ett kvitto på om invandring är bra eller dåligt.

Undersökningen konstaterar att Sverige och de flesta andra länderna i undersökningen tjänar på invandring. Rapporter som OECD:s visar att främlingsfientliga krafter som är emot invandring inte kan använda ekonomiska argument. Det är bra att komma ihåg. Men något skaver hos mig ändå när några menar att detta är beviset på att invandring är bra.

För en dryg vecka sedan startade Lollo Makdessi och Märit Halmin Läkaruppropet. I texten till uppropet skriver de bland annat att “Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad.”

I skrivande stund har över 7000 skrivit under uppropet. När jag bläddrar bland namnen är det överläkare, tandläkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal från hela landet som skrivit under.

Den grundläggande tanken med sjukvård är att sjuka människor ska bli friska. Ibland går det snabbt, ibland tar det lång tid. Människor har inga kugghjul att byta ut, därför är det svårt att laga oss på ett löpande band. Uppropets förklaring fortsätter med att ”Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen.”

Ett plusresultat inom sjukvården är inte det bästa beviset på att människor blivit friska. “Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad”, skriver grundarna av Läkarupproret. De har rätt. Människan är inte en produkt. Om vi bara mäter i plus och minus, och jublar när det går plus, behöver vi också svara på frågan vad som händer om det blir ett minusresultat.

Om vi ser undersökningen om rasisters intelligens som ett bevis på att rasism är fel, måste vi svara på frågan vad som hänt om undersökningen hade visat tvärtom. Hade det betytt att rasism är rätt? Knappast.

Plusresultatet som invandringen ger Sverige är inte huvudargumentet för invandring. Det ska vi nämligen ha oavsett, precis som att sjuka människor ska få vård även om det inte går att tjäna pengar på dem.

Den dag vi bara mäter mänsklighet och rättigheter som plus eller minus i kassaboken, kommer vi aldrig ha råd med det.