Arktis har blivit hetare

Arktiska rådet har en nyckelroll för att diskutera gemensamma lösningar på gemensamma problem.

På bilden till vänster syns en rysk soldat på ön Alexandras land, Rysslands nordligaste militära postering. Till höger USA:s utrikesminister Antony Blinken och Sveriges Ann Linde (S) som fick ett snack med varandra under Arktiska rådets möte i Reykjavik..

På bilden till vänster syns en rysk soldat på ön Alexandras land, Rysslands nordligaste militära postering. Till höger USA:s utrikesminister Antony Blinken och Sveriges Ann Linde (S) som fick ett snack med varandra under Arktiska rådets möte i Reykjavik..

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ledare2021-06-02 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

21 maj intervjuades Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) i amerikanska CNN om utvecklingen i Arktis. Hon pekade på att det just nu sker en militär uppbyggnad i Arktis och att stormakterna visar ökat intresse för denna råvarurika del av världen.

"Därför är det viktigt att vi har en organisation som Arktiska rådet som kan fokusera på förtroendeskapande åtgärder och minska risken för incidenter som kan hamna utom kontroll", sa hon bland annat.

I Arktiska rådet ingår åtta länder (Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA). Och det borde givetvis ligga i samtliga dessa länders intresse att Arktis förblir ett område som präglas av fred och stabilitet.

När NSD:s ledarblogg talade med Ann Linde i anslutning till arbetarrörelsens första maj-firande i Norrbotten underströk hon också att "Arktiska rådet är en av få arenor där det finns ett bra och fungerande samarbete med Ryssland", vilket känns hoppingivande.

Arktis rymmer fantastiska tillgångar i form av strategiskt viktiga råvaror – malm, sällsynta mineraler, skog och fisk – men också hög kompetens och välutbildad arbetskraft. 

Därmed finns resurser och förutsättningar för att skapa jobb, ekonomisk utveckling och bättre fungerande samhällen för alla som bor i Arktis. Det finns inga skäl att ställa de berörda länderna mot varandra och skapa konflikter. 

Men då gäller det att det finns dialog och samverkan mellan de berörda länderna. Arktiska rådet har därför en nyckelroll för att diskutera gemensamma lösningar på gemensamma problem.

Bra är också att Ann Linde är på tå och visar engagemang för denna nordliga dimension i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Redan i sin första utrikespolitiska deklaration som ny utrikesminister markerade hon behovet av en ny Arktisstrategi. 

Bara sju månader senare (i september 2020) var strategin klar. På 64 sidor beskriver Linde hur hon och regeringen vill stärka Arktis som "ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde med gynnsamma förhållanden för internationell samverkan". 

20 maj övergick ordförandeskapet i Arktiska rådet, som växlar mellan medlemsländerna, från Island till Ryssland. Under perioden 2021-2023 är det Rysslands tur att sätta dagordningen för samarbetet.

Det är bara att hoppas att det ryska ordförandeskapet bygger vidare på den tradition av förtroendefulla samtal och samverkan som brukar prägla Arktiska rådet.

Samtliga arktiska stater, inklusive Ryssland, har tidigare uttalat en vilja att bevara Arktis som en region präglad av stabilitet, konstruktivt samarbete och respekt för folkrätten.

Det är goda utgångspunkter även inför framtiden.