Arbetsvillkoren spelar roll

Arbetsförhållandena i äldreomsorgen i Sverige är betydligt sämre än i Danmark, Norge och Finland.

Det finns en förbättringspotential i den svenska äldreomsorgen.

Det finns en förbättringspotential i den svenska äldreomsorgen.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2020-06-23 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

"Äldreboenden i Region Stockholm som fått in covid-19 har en betydligt högre andel tim- och bemanningsanställda än boenden som inte fick in smittan", rapporterar Smittskydd Stockholm.

"Kontinuiteten och anställningsformerna är ett stort problem på äldreboendena. Att en fjärdedel av personalen är timanställda, daglönare gör det betydligt svårare att stanna hemma vid minsta symptom", säger äldreforskaren Johan Fritzell till radio-Ekot.

Sannolikt är arbetsförhållandena också en förklaring till skillnaderna i dödstalen mellan Sverige och övriga nordiska länder under covid-19.

Redan 2017 visade en forskarrapport från Stockholms universitet att arbetsvillkoren i äldreomsorgen i Sverige är betydligt sämre än i Danmark, Norge och Finland.

En klart större andel av personalen har osäkra anställningar. Fler jobbar delade turer och tvingas till ofrivilligt deltidsarbete. I jämförelse med sina kollegor i Danmark, Norge och Finland upplever svensk personal att de har sämre möjligheter till utveckling i jobbet.

Allt detta påverkar givetvis kvaliteten i verksamheten, oavsett om det handlar om den vanliga omsorgen eller förmågan att hantera en smittsam sjukdom.

Även Socialstyrelsen har länge konstaterat att det finns en förbättringspotential inom äldreomsorgen. Vid en av vårens många presskonferenser pekade enhetschefen Thomas Lindén på att Socialstyrelsen under 2019 – långt före covid-19 – tog fram en rapport som pekade på ett antal problem.

"Ett är personalens utbildning – till exempel när det gäller hygienrutiner och tillgång till handledning. Ett annat är att det är för stor rotation. En patient träffar för många olika personal. Det borde vara mer kontinuitet. En tredje punkt vi pekat på är att det behövs en bättre samordning mellan primärvård, sjukhus och kommun. Ett fjärde problem är att det är så stor variation mellan olika kommuner och vårdgivare", sa Lindén bland annat.

Det har tagits en del initiativ för att förbättra villkoren i äldreomsorgen. Under förra mandatperioden investerade den S-ledda regeringen två miljarder kronor extra för att möjliggöra fler anställda i äldreomsorgen.

Positivt är också äldreomsorgslyftet, som regeringen och samarbetspartierna presenterade 12 maj. Anställda inom äldreomsorgen ska nu erbjudas betald utbildning på arbetstid.

Larmrapporterna från Socialstyrelsen, forskare och fackliga organisationer visar dock att det finns mer att göra för att höja standarden i den svenska äldrevården. 

Målet borde vara klart. Endast det bästa är gott nog åt folket, som legendariske socialministern Gustav Möller sa en gång i tiden.