Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefär 500.000 medlemmar (merparten kvinnor), hade en intressant diskussion om arbetstidsförkortningar under vårens kongress i Älvsjö.

Lena Sikström, ombud för avdelningen i Västsverige, sammanfattade kongressmajoritetens inställning.

"Jag tillhör dem som tycker gärna arbetstidsförkortning men att kostnaden är för stor i försämrad löneutveckling", sa hon i kongressdebatten.

I rapporten "Tid är pengar" har Kommunals utredare räknat på vad en generell arbetstidsförkortning skulle kosta.

De utgår från antaganden om 2,2 procents årligt löneutrymme och 1,2 procents inflation – och resultatet är tydligt.

Om Kommunal skulle bestämma sig för att ta ut hela löneutrymmet i en stegvis arbetsförkortning till 30 timmars arbetsvecka (det vill säga sex timmars arbetsdag) är det möjligt att göra det inom tio år. Men det innebär i så fall en reallönesänkning med hela 11,3 procent! Det är givetvis mycket pengar för undersköterskor och barnskötare.

Om hela löneutrymmet i stället används till årliga löneökningar skulle reallönen under samma period öka med 10,8 procent.

Vidare framhåller rapportförfattarna att arbetstidsförkortningar har tvivelaktiga effekter på arbetsmiljö och hälsa.  

"Den generella slutsatsen i översiktsstudier är att effekterna antingen är marginella eller ytterst osäkra. En arbetstidsförkortning kan därför inte antas ´betala sig själv´, exempelvis genom betydande minskningar av sjukskrivningstalen", konstaterar de.

I rapporten pekar Kommunal även på farorna för en mindre jämställd arbetsmarknad.  

"Idag är heltidslönen för en undersköterska i genomsnitt 89,8 procent av heltidslönen för en industriarbetare. Om undersköterskans arbetstid genom avtal kortas till 30 timmar kommer heltidslönen, som andel av industriarbetarens, att sjunka till 71,9 procent", skriver förbundet.

Det är också skälen till att Kommunals kongress valde att prioritera högre löner, rätten till heltidsjobb och modellen med arbetstidskonton istället för kravet på generella arbetstidsförkortningar.

Idag finns omkring 40 kollektivavtal med arbetstidskonton. Det vanligaste är att en procentsats av löneutrymmet avsätts för dessa konton där de anställda kan ta ut det som antingen ledig tid eller lön eller pensionsavsättningar.

Med andra ord: Den enskilde bestämmer själv hur utrymmet ska disponeras – för mer fritid eller mer pengar i plånboken.  

Målet för Kommunal är att på sikt uppnå arbetstidskonton som omfattar 50 timmars valfri arbetstidsförkortning per år.

Det känns som en klok väg. Friheten för den enskilde löntagaren blir rimligen större med arbetstidskonton än med en generell arbetstidsförkortning lika för alla. 

Behoven hos 500.000 medlemmar är stora och skiftande – och då är det bättre att arbetstagaren själv får ett avgörande inflytande över hur eventuell utökad ledighet ska disponeras.