Arbetsmiljöverket äskar mer pengar. Det begär 30 miljoner kr redan 2021.
För 2022 och 2023 begär myndigheten dessutom 42 respektive 52 miljoner kr utöver tidigare budget.
För finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen finns inga skäl att snåla och hålla igen.
Arbetslivspolitiken måste alltid vara en högprioriterad fråga för en S-ledd regering.
Det saknas inte arbetsuppgifter för Arbetsmiljöverket.
1. Det krävs fler arbetsmiljöinspektörer för att komma åt bristfälliga arbetsmiljöer och för att hjälpa arbetsgivarna med det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Under 2019 dog 46 svenskar på jobbet. Samtidigt kommer oroväckande signaler om att antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom växer.
2. Det behövs större engagemang mot arbetslivskriminaliteten från Arbetsmiljöverket och andra myndigheter. Kontroller har visat att det finns en stor förekomst av illegal arbetskraft, människohandel, undermåliga boendeförhållanden, riskfyllda arbetsmiljöer, farliga arbetsmaskiner, bristande säkerhetsutrustning och bidragsbrott. Seriösa företag som följer svenska lagar och regler riskerar att konkurreras ut av oseriösa aktörer.
3. Det nya EU-direktivet om utstationerad arbetskraft är klart och tydligt. Medborgare från andra EU-länder, som jobbar i Sverige, ska ha samma kollektivavtalsenliga lön och arbetsvillkor som sina svenska arbetskamrater. Det ska bli stopp för lönedumpning. Nu gäller emellertid att Arbetsmiljöverket, liksom andra myndigheter, får muskler och resurser för att se till att reglerna efterlevs och för att komma åt fuskarna.
Mot den bakgrunden framstår Arbetsmiljöverkets anslagsyrkande som både rimligt och befogat.
En utvidgning av anslaget med 52 miljoner kr till 2023 är dessutom närmast felräkningspengar i statsbudgeten, som i år omfattar hisnande 1 116 miljarder (!) kr.
I sin regeringsförklaring var statsminister Stefan Löfven (S) också tydlig med att antalet arbetsmiljöinspektörer måste öka. Vidare har nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) slagit fast att arbetsmiljön är en av hennes absolut högst prioriterade frågor.
"Samhället måste göra allt vad som står i dess makt för att förhindra att dödsolyckor sker. Ingenting annat än en nollvision kan gälla för dödsolyckor i arbetslivet", underströk Nordmark i en riksdagsdebatt 25 oktober 2019.
Det känns som att Arbetsmiljöverkets generaldirektör har ett bra förhandlingsläge och goda förutsättningar att få igenom sitt anslagskrav.